Hur kan brottslighet med stor negativ inverkan på samhället motverkas framöver? Vissa typer av brottslighet innebär höga samhällsekonomiska kostnader och kan på sikt påverka det demokratiska systemet i negativ riktning. Trygghet, tillit, rättssäkerhet, frihet och rättvis konkurrens är exempel på centrala värden som kan skadas eller gå förlorade till följd av brottslighet. Projektet pågår 2022–2024.
Läs pressmeddelandet ”SNS knyter myndigheter, kommuner och företag till forskningsprojekt om brottslighet”.
Kontakt
Forskningsledare: Forskningsledare: Louise Lorentzon (tjänstledig) Stefan Sandström stefan.sandstrom@sns.se 0709-22 73 73.
Projektledare: Emelie Lekebjer, emelie.lekebjer@sns.se, 0737- 53 32 07.
Mikael Witterblad, chef forskningsprogrammet, mikael.witterblad@sns.se.
Brottslighet kan medföra stora samhällsekonomiska kostnader
Nära hälften av befolkningen oroar sig i dag i stor utsträckning över brottsligheten i samhället, enligt Brå. Upplevd otrygghet och brottslighet påverkar hela samhället, även om utsattheten för brott är ojämnt fördelad och drabbar områden och personer i olika stor utsträckning.
Sprängningar, bilbränder, skjutningar, öppen narkotikahandel och dödligt våld i det offentliga rummet är synliga brott som får stor uppmärksamhet i debatten och medierapporteringen. Brottsligheten kan bland annat påverka viljan att vittna, bosätta sig och röra sig fritt i eller bedriva näringsverksamhet i områden som uppfattas som otrygga. Även hot och mindre synligt våld kan påverka människors trygghet och frihet.
Hot, utpressning och våld mot offentliga tjänstepersoner och förtroendevalda kan på lång sikt leda till rädsla för att fatta vissa beslut eller minska viljan att ställa upp i val eller delta i offentlig debatt. Penningtvätt och brott riktade mot olika delar av välfärdssystemet kan på sikt påverka medborgarnas förtroende och tillit för samhället och dess institutioner.
Brottslighet som bedrägerier, stölder och utpressning kan få betydelse för företagens möjligheter att bedriva sin verksamhet utifrån rättvisa konkurrensförhållanden.
Det är en grundläggande offentlig uppgift att motverka brottslighet och säkra trygghet för medborgarna. Både myndigheter inom och utanför rättsväsendet behövs i arbetet mot brottslighet och i det arbetet har de olika verktyg att tillgå.
Även civilsamhället och näringslivet, som inte alltid förknippas med brottsbekämpning och rättsväsendet, har en viktig roll i att förebygga och motverka brottslighet. Det gäller både förebyggande åtgärder innan rättsvårdande myndigheter kopplas in och i arbetet med att bistå rättsväsendet i att bekämpa brottslighet och återfall i brottslighet. Detsamma gäller insatser för återintegrering i samhället efter avtjänat straff.
I arbetet mot brottslighet är en ändamålsenlig lagstiftning och samverkan centrala, både på lokal och internationell nivå. I detta kan också olika organisatoriska förutsättningar och lagar kring sekretess och delning av information spela roll.
Brottsligheten förändras i takt med att samhället förändras. Förändringarna medför ett behov av ny kunskap och kartläggningar av nya mönster.
Det finns en uppsjö av exempel på förebyggande och brottsbekämpande åtgärder. Men det saknas ofta kunskap om vilka effekter dessa insatser ger, både på kort och lång sikt. Det behövs mer kunskap för att kunna dra slutsatser kring vilka förebyggande och brottsbekämpande åtgärder som är effektiva och samhällsekonomiskt lönsamma för att minska brottsligheten.
Det finns också en växande forskningslitteratur om empiriska effektutvärderingar av åtgärder som bland annat syftar till att förebygga, bekämpa och minska återfall i brott. I projektet medverkar forskare från olika discipliner. Även forskning och lärdomar från andra länder kommer att presenteras.
2024.05.24 Konferens om organiserad brottslighet och den kriminella ekonomin
Hur påverkar polis och övervakningskameror brottsligheten? 2024.02.14
Tvångsmedel – brottsbekämpning och personlig integritet 2023.11.20
Hur påverkar organiserad brottslighet stat och kommun? 2023.11.07
Hur påverkar samhällsvård framtida kriminalitet? 2023.10.11
Avhopparverksamhet i storstäderna 2023.09.12
Bostadsområdets betydelse för barns framtid 2023.06.14
EU:s kamp mot organiserad brottslighet 2023.04.24
Varför klaras inte fler mängdbrott upp? 2023.03.15
Sociala insatser för att minska brottsligheten 2022.11.22
Mingla med experterna: Hur påverkar cyberbrott företagen? 2022.08.31
Vad kan göras åt skjutvapenvåldet? 2022.08.18
Hur kan vi tillsammans minska brottsligheten? 2022.05.13
Sekretess mellan myndigheter – ett hinder för effektiv brottsbekämpning? 2022.04.06
SNS Analys 100. Hur beteendevetenskap kan användas för att minska brottslighet och skolavhopp 2024.03.07
Hur påverkar polis och övervakningskameror brottslighet? 2024.02.14
Regleringen av brottsutredares tillgång till befintlig digital information 2023.11.20
Den sårbara staten. En forskningsöversikt om hur organiserad brottslighet påverkar stat och kommun 2023.11.07
Påverkar samhällsvård barns framtida kriminalitet? 2023.10.11
Avhopp från kriminella grupperingar i storstäderna. Hur fungerar kommunernas verksamhet? 2023.09.12
Bostadsområdets betydelse för brottslighet och barns möjligheter 2023.06.14
Social Policies as Crime Control 2022.11.22
pågående studier
Sverige tillämpar likt många andra länder ett system med ungdomsrabatter i rättssystemet. I rapporten studeras hur ungdomsrabatten påverkar brottslighet.
I rapporten presenteras även forskning om ungdomsfängelser. Hur påverkades brottsligheten när ungdomar på 1930-talet gick från att vara intagna tillsammans med vuxna till att vara intagna på särskilda ungdomsfängelser?
Författare: Mikael Priks, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet.
Lansering: hösten 2024
Kriminella företag drivs utan hänsyn till lagstiftning och kan därför erbjuda lägre priser och hävda sig bättre i konkurrens med seriösa företag. Hur ser företagens kostnader ut av organiserad brottslighet och vad kan göras åt problemet?
Författare: Carina Gunnarson, docent i statskunskap, forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och affilierad till statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet.
Lansering: hösten 2024
Många brott begås av redan tidigare dömda personer. Hur kan återfall i brottslighet minska? Vilka faktorer fungerar enligt forskningen på området?
Författare: Randi Hjalmarsson, professor i nationalekonomi vid Göteborgs universitet.
Lansering: hösten 2024.
Advokatsamfundet, Akavia, Arbetsförmedlingen, Avarn Security, Domstolsverket, Fastighetsägarna Sverige, Finansdepartementet, Fryshuset, Försäkringskassan, Göteborgs stad, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Livsmedelshandlarna, Malmö stad, Mellby Gård, MKB Fastighets AB, Polisförbundet, Polismyndigheten, Skatteverket, Stockholms stad, Svensk Försäkring, Svenskt Näringsliv och Åklagarmyndigheten.