Hur kan brottslighet med stor negativ inverkan på samhället motverkas framöver? Vissa typer av brottslighet innebär höga samhällsekonomiska kostnader och kan på sikt påverka det demokratiska systemet i negativ riktning. Trygghet, tillit, rättssäkerhet, frihet och rättvis konkurrens är exempel på centrala värden som kan skadas eller gå förlorade till följd av brottslighet. Projektet pågår 2022–2024.

Läs pressmeddelandet ”SNS knyter myndigheter, kommuner och företag till forskningsprojekt om brottslighet”.


Kontakt

Emelie Lekebjer, projektledare, 0737- 53 32 07, emelie.lekebjer@sns.se.

Stefan Sandström, forskningsledare, 0709-22 73 73, stefan.sandstrom@sns.se.

Mikael Witterblad, chef forskningsprogrammet, mikael.witterblad@sns.se.

Louise Lorentzon, forskningsledare (tjänstledig)


Brottslighet kan medföra stora samhällsekonomiska kostnader

Nära hälften av befolkningen oroar sig i dag i stor utsträckning över brottsligheten i samhället, enligt Brå. Upplevd otrygghet och brottslighet påverkar hela samhället, även om utsattheten för brott är ojämnt fördelad och drabbar områden och personer i olika stor utsträckning.

Sprängningar, bilbränder, skjutningar, öppen narkotikahandel och dödligt våld i det offentliga rummet är synliga brott som får stor uppmärksamhet i debatten och medierapporteringen. Brottsligheten kan bland annat påverka viljan att vittna, bosätta sig och röra sig fritt i eller bedriva näringsverksamhet i områden som uppfattas som otrygga. Även hot och mindre synligt våld kan påverka människors trygghet och frihet.

Hot, utpressning och våld mot offentliga tjänstepersoner och förtroendevalda kan på lång sikt leda till rädsla för att fatta vissa beslut eller minska viljan att ställa upp i val eller delta i offentlig debatt. Penningtvätt och brott riktade mot olika delar av välfärdssystemet kan på sikt påverka medborgarnas förtroende och tillit för samhället och dess institutioner.

Brottslighet som bedrägerier, stölder och utpressning kan få betydelse för företagens möjligheter att bedriva sin verksamhet utifrån rättvisa konkurrensförhållanden.

Minskad brottslighet – hela samhället behövs

Det är en grundläggande offentlig uppgift att motverka brottslighet och säkra trygghet för medborgarna. Både myndigheter inom och utanför rättsväsendet behövs i arbetet mot brottslighet och i det arbetet har de olika verktyg att tillgå.

Även civilsamhället och näringslivet, som inte alltid förknippas med brottsbekämpning och rättsväsendet, har en viktig roll i att förebygga och motverka brottslighet. Det gäller både förebyggande åtgärder innan rättsvårdande myndigheter kopplas in och i arbetet med att bistå rättsväsendet i att bekämpa brottslighet och återfall i brottslighet. Detsamma gäller insatser för återintegrering i samhället efter avtjänat straff.

I arbetet mot brottslighet är en ändamålsenlig lagstiftning och samverkan centrala, både på lokal och internationell nivå. I detta kan också olika organisatoriska förutsättningar och lagar kring sekretess och delning av information spela roll.

Kunskap om vilka åtgärder som är effektiva

Brottsligheten förändras i takt med att samhället förändras. Förändringarna medför ett behov av ny kunskap och kartläggningar av nya mönster.

Det finns en uppsjö av exempel på förebyggande och brottsbekämpande åtgärder. Men det saknas ofta kunskap om vilka effekter dessa insatser ger, både på kort och lång sikt. Det behövs mer kunskap för att kunna dra slutsatser kring vilka förebyggande och brottsbekämpande åtgärder som är effektiva och samhällsekonomiskt lönsamma för att minska brottsligheten.

Det finns också en växande forskningslitteratur om empiriska effektutvärderingar av åtgärder som bland annat syftar till att förebygga, bekämpa och minska återfall i brott. I projektet medverkar forskare från olika discipliner. Även forskning och lärdomar från andra länder kommer att presenteras.


kommande seminarier

 


Genomförda seminarier

Mingla med experterna: Hur påverkar cyberbrott företagen? 2022.08.31

Vad kan göras åt skjutvapenvåldet? 2022.08.18

Hur kan vi tillsammans minska brottsligheten? 2022.05.13

Sekretess mellan myndigheter – ett hinder för effektiv brottsbekämpning? 2022.04.06


pågående studier

Sociala insatser för att motverka brott

Vilka sociala insatser och program leder till minskad brottslighet? I rapporten redogör författaren för svensk och internationell forskning om hur utbildning, alkoholkonsumtion, tidig uppväxtmiljö, sjukvård, bidrag, sysselsättning och värnplikt påverkar individens brottsbenägenhet. Utifrån forskningsresultaten ger forskaren förslag på hur kunskapen kan användas för politiska beslut i Sverige.

Författare: Randi Hjalmarsson, professor i nationalekonomi vid Göteborgs universitet.

Lansering: hösten 2022.

Segregation, utsatta områden och barns livschanser

Forskarna undersöker i vilken utsträckning segregation och socioekonomiskt utsatta boendeområden påverkar barns livschanser. Till sin hjälp har de ett omfattande datamaterial. Forskarna gör även en unik kartläggning över hur medierapporteringen av dessa områden sett ut sedan 1980-talet.

Författare: Hans Grönqvist, professor i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet, Susan Niknami, forskare i nationalekonomi vid Institutet för social forskning, Stockholms universitet, och Torsten Santavirta, forskare i nationalekonomi vid Institutet för bostads- och urbanforskning, Uppsala universitet.

Lansering: våren 2023.

Stöd till avhoppare från kriminella grupperingar: avhopparverksamheten i Malmö, Göteborg och Stockholm

Hur ser avhopparverksamheten ut i olika kommuner i Sverige? Hur fördelas ansvaret och hur mycket resurser läggs på verksamheten? Vad behövs för att verksamheten ska bli mer effektiv? I rapporten gör författaren en kartläggning av avhopparverksamheten i tre stora kommuner och diskuterar förbättringar utifrån forskningslitteraturen och kommunernas erfarenheter.

Författare: Anna Hedlund, Lektor i socialantropologi/mänskliga rättigheter, Institutionen för Globala Studier, Göteborgs Universitet.

Lansering: våren 2023.

Främjar familjehemsplaceringar brottsligt beteende?

I Sverige placeras varje år tusentals barn i familjehem efter beslut från socialtjänsten eller domstolarna. I den här rapporten undersöks möjliga effekter av en familjehemsplacering på framtida brottsligt beteende. Utifrån svenska och andra nordiska studier kompletterat med några icke-nordiska högkvalitativa kausala studier studeras frågor som: Vad kännetecknar en framgångsrik familjehemsplacering? Vilka barn gynnas respektive missgynnas av en placering? Finns det utrymme för förbättringar i dagens system, och vad bör i så fall prioriteras?

Författare: Matthew Lindquist, professor i nationalekonomi vid Institutet för social forskning (SOFI) vid Stockholms universitet

Lansering: Hösten 2023.

Gråzonen mellan det legala och illegala samhället – hur infiltreras lokala myndigheter?

Svenska institutionerna har visat sig vara sårbara för infiltration, korruption och välfärdsbedrägerier. Den svenska förvaltningsmodellen utmanas idag av kriminella aktörer, såväl av individer som grupper. I rapporten sammanfattas internationell forskning och erfarenheter om hur påverkan kan gå till. I rapporten lyfts särskilt den lokala nivåns, det vill säga kommunernas, sårbarhet.

Författare: Carina Gunnarson, docent i statskunskap och forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och Institutet för framtidsstudier (IFFS).

Lansering: hösten 2023

Konfliktytor mellan Europakonventionen och svensk tvångsmedelsreglering

Tvångsmedel – såsom häktning, kroppsbesiktning och hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation – är nödvändiga för att kunna utreda brott, men innebär också inskränkningar i individers grundläggande fri- och rättigheter. I rapporten behandlas olika typer av etablerade tvångsmedel som husrannsakan och beslag, men även det nya tvångsmedlet hemlig dataavläsning. Ligger svensk lagstiftning i linje med Europakonventionen? Behövs ändringar – i rådande lagstiftning eller i myndigheters tillämpning – och i så fall vilka?

Författare: Mattias Hjertstedt, universitetslektor vid Juridiska institutionen vid Umeå universitet. Även anknuten till Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet

Lansering: vinter 2023

Vilka effekter har polisinsatser och övervakningskameror?

I vilken utsträckning påverkar olika typer av polisinsatser och kameraövervakning brottsligheten? Rapporten innehåller kartläggningar och analyser av både historiska och nutida polisreformer i Sverige och lärdomar från internationell och svensk forskning om polisinsatser och kameraövervakning. Utifrån analyserna försöker forskaren dra slutsatser om insatserna har varit motiverade utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv.

Författare: Mikael Priks, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet.

Lansering: hösten 2024.

Näringslivet och organiserad brottslighet – hur påverkas företag?

Kriminella företag drivs utan hänsyn till lagstiftning och kan därför erbjuda lägre priser och hävda sig bättre i konkurrens med seriösa företag. Hur ser företagens kostnader ut av organiserad brottslighet och vad kan göras åt problemet?

Författare: Carina Gunnarson, docent i statskunskap och forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och Institutet för framtidsstudier (IFFS).

Lansering: hösten 2024

Vilka faktorer påverkar återfall i brott?

Många brott begås av redan tidigare dömda personer. Hur kan återfall i brottslighet minska? Vilka faktorer fungerar enligt forskningen på området?

Författare: Randi Hjalmarsson, professor i nationalekonomi vid Göteborgs universitet.

Lansering: hösten 2024.

Fler rapporter presenteras löpande.


referensgrupp

Advokatsamfundet, Akavia, Arbetsförmedlingen, Avarn Security, Domstolsverket, Fastighetsägarna Sverige, Fryshuset, Försäkringskassan, Göteborgs stad, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Livsmedelshandlarna, Malmö stad, Mellby Gård, MKB fastighets AB, Polisförbundet, Polismyndigheten, Skatteverket, Stockholms stad, Svensk Försäkring, Svenskt Näringsliv och Åklagarmyndigheten.