Utbildning

Allt fler jobb kräver i dag en högskoleutbildning och den kommunala vuxenutbildningen (komvux) möjliggör att fler individer kan få högskolebehörighet och ta del av vidare studier. Samtidigt är komvuxutbildning förknippat med kostnader för samhället vilket väcker frågan om huruvida det är en träffsäker åtgärd eller inte. Hur går det för studenterna som har läst på komvux? Får de anställning? Och hur ser löneutvecklingen ut?

Under coronapandemin ställde svenska lärosäten snabbt om till digital undervisning för att kunna utbilda sina studenter trots pandemirestriktioner. Denna erfarenhet sägs ha främjat digitaliseringen, och flera menar att den digitala undervisningen är här för att stanna. Men hur har studenternas studieresultat och välmående påverkats av att studera på distans? Vilka studenter klarade omställningen bäst? Och finns det några socioekonomiska skillnader?

I dag studerar ungefär var tredje elev i Sverige på en fristående gymnasieskola. Hur påverkas elevers studieresultat och betyg av att gå i en friskola respektive en kommunal gymnasieskola? Läser elever från olika skolformer vidare på eftergymnasial nivå i samma utsträckning? Och vad går att säga om betygsättningen på gymnasieskolan, är den likvärdig mellan fristående och kommunala skolor?

En stor del av skattemedlen går till högre utbildning och forskning. Används de till universitetens kärnverksamhet eller till att finansiera en alltmer kostsam administration? Hur har olika yrken som finns vid universiteten utvecklats över tid? Stödjer administrationen kärnverksamheten eller kontrollerar och styr den denna?