Det försämrade säkerhetsläget i omvärlden gör att Sverige rustar upp sitt totalförsvar från historiskt låga nivåer. Risken för nya pandemier och klimatförändringarna aktualiserar också behovet av en robust beredskap. Att bygga ett motståndskraftigt samhälle kräver gemensamma insatser från offentliga och privata aktörer samt civilsamhället.

Projektet bidrar med kunskapsunderlag i form av en analys av hur en samhällsekonomiskt effektiv beredskap kan skapas och upprätthållas. Till projektet knyts en forskargrupp som leds av Lars Hultkrantz, professor emeritus i nationalekonomi vid Handelshögskolan, Örebro universitet.

Allt fler samhällsviktiga verksamheter drivs i dag i privat regi och näringslivets roll i samhällets beredskap är central. SNS utgör en brobyggande plattform mellan aktörer från näringsliv, offentlig förvaltning och civilsamhället. Genom att diskutera och utbyta erfarenheter av åtgärder som syftar till att förbättra krisberedskapen kan förståelsen för varandras verksamheter öka.

Projektet startar i början av 2024 och pågår i tre år.

Pressmeddelande: SNS Beredskapskommission tar ett brett grepp om svensk beredskap


Kontakt

Forskningsledare: Anna Norén, anna.noren@sns.se, 072-251 36 81

Projektledare: Emelie Lekebjeremelie.lekebjer@sns.se, 073-753 32 07


Röster om projektet

Charlotte Petri Gornitzka

”Min förväntan är att vi får möjlighet att utveckla kompletterande kunskap som vi inte kan få på annat håll. Jag har också en förväntan att vi kan mötas, samtala och reflektera, och sedan ta med oss kunskapen ut i våra arbeten. Det är ett slags nätverk som vi kan få stor användning av.”

Läs mer.

Anna Kinberg Batra

”Det är viktigt med samverkan över sektorsgränser – in med folk i samma rum för att lösa ett problem, och sedan också våga agera. Verkligheten skriker efter ”att vi ska agera”. I sådana lägen behövs en annan typ av ledarskap, det är svårt och ställer nya krav. Där tror jag att den här typen av diskussioner som vi hade idag, och även forskningen, kan hjälpa till.”

Läs mer.

Helena Markstedt

”I livsmedelsbranschen har vi redan bra samverkan mellan näringslivet och Livsmedelsverket i krisberedskapsfrågor. Men att även kunna träffas så här branschöverskridande med olika sektorsmyndigheter, och olika delar av näringslivet, är mycket givande. Här kan vi diskutera mer generella frågor som är gemensamma för alla sektorer.”

Läs mer.


kommande seminarier


Genomförda seminarier

Sveriges Radios vd om radions roll i kris och krig 2024.05.22

Hur stärker vi Sveriges försörjningsberedskap? 2024.02.22


pågående studier

Prioritering för effektiv beredskap

Till kommissionen knyts en grupp forskare som studerar de samhällsekonomiska aspekterna av krisberedskap. Inom ramen för projektet utarbetar de ett analytiskt ramverk för samhällsekonomisk utvärdering som ger underlag för beslut kring prioriteringar av åtgärder för att förebygga eller minska sannolikheten för samhällsomfattande kriser. Ramverket tillämpas på specifika fall och exempel. Preliminärt ligger fokus på kriser med stor inverkan på liv och hälsa.

Författare: Lars Hultkrantz, professor emeritus i nationalekonomi vid Handelshögskolan, Örebro universitet, är ordförande för den forskargrupp som knyts till kommissionen. Henrik Andersson, professor i nationalekonomi med inriktning mot transportekonomi vid Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI). Han är också knuten till Toulouse School of Economics och Lunds tekniska högskola. Elina Bryngemark, fil.dr och forskare vid Institutet för näringslivsforskning (IFN) med inriktning mot beteendeekonomi och riskhantering. Lena Nerhagen, universitetslektor i nationalekonomi vid Högskolan i Dalarna. Hon forskar om bland annat om utformning av politik och lagstiftning på miljöområdet.

Lansering: våren 2026

Fler studier tillkommer.


referensgrupp

Adda, Apoteket, Arla Foods, Ellevio, Energimyndigheten, Ericsson, Finansdepartementet, Finansinspektionen, Försvarsdepartementet, Försvarshögskolan, Försvarsmakten, Helsingborg stad, ICA Gruppen, Keolis, Livsmedelsverket, Landsorganisationen i Sverige (LO), Länsstyrelsen Stockholm, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), PostNord, Region Stockholm, RISE, Saab, Svenska Bankföreningen, Svenska kraftnät, Svenska kyrkan, Systembolaget, Trafikverket, Volvo Defense.


En samhällsekonomiskt effektiv beredskap

Sveriges säkerhet är en prioriterad fråga på den politiska dagordningen och totalförsvaret tillförs ökade medel. Omvärldsläget har medfört att även företag och civilsamhälle har beredskapsfrågan högt på agendan. I dag finns en medvetenhet om behovet av att öka vår resiliens och frågan är inte om, utan hur resurser ska satsas. Eftersom resurserna är begränsade, behövs kunskap om vilka insatser som ger mest nytta. Kommissionens övergripande frågeställning är hur en samhällsekonomiskt effektiv beredskap kan utformas och hur vi på bästa sätt stärker beredskapsinfrastrukturen.

Ytterligare en viktig aspekt är statens åtagande och roll, inte minst när det gäller finansiering. Krisberedskap kännetecknas av egenskaper som gör att den kan betecknas som en så kallad kollektiv nytta. Det medför att en samhällsekonomiskt optimal nivå på beredskap inte kommer uppnås om ansvaret enbart lämnas åt marknadskrafter. Samtidigt är den offentliga sektorns resurser begränsade och kostnaderna för krisberedskap kan teoretiskt sett bli hur höga som helst. Frågan om vem som ska bära kostnaderna för beredskap och redundans är angelägen. Ett viktigt syfte är därför att belysa frågor kring finansiering och utformning av incitament för beredskapsåtgärder som utförs av regioner, kommuner, företag och civilsamhällets organisationer.

Insikterna kommer att sammanställas i en rapport som syftar till att utveckla stöd för beslut om prioriteringar vid beredskapsplanering och om utformning av ersättningar och incitament för beredskapsåtgärder. Rapporten mynnar ut i konkreta rekommendationer till beslutsfattare.

Frågan om en hur en samhällsekonomiskt effektiv beredskap ska utformas angränsar exempelvis till frågor som ansvarsfördelning, organisation, styrning och samverkan. Statsvetenskapliga och juridiska analyser och perspektiv kring sådana aspekter adresseras i form av möten, rundabordssamtal och eventuellt i fristående rapporter.

Brobyggande möten mellan näringsliv och offentlig sektor

SNS ambition är att under de kommande åren vara en ledande mötesplats för samtal om kris- och beredskapsfrågor. SNS arbetar enligt en modell där beslutsfattare och experter knyts till forskningsprojekten genom en referensgrupp som under projektets gång ger synpunkter på forskarnas arbete och delar med sig av sina erfarenheter.

Referensgruppen utgör en möjlighet för samverkan mellan företag och offentlig sektor. Genom att diskutera och utbyta erfarenheter av åtgärder som syftar till att förbättra krisberedskapen kan förståelsen för varandras verksamheter öka. Referensgruppens expertkunskaper bidrar med viktigt underlag och input till forskargruppens arbete.

En tredje beståndsdel är att öka kunskapen och bidra till dialog mellan olika aktörer. Seminarier och möten anordnas utifrån aktuella frågeställningar där forskningsstudier och relevanta rapporter diskuteras. Även internationella talare och experter bjuds in för att bidra med lärdomar från andra länder.