Mycket har hänt sedan de ekonomiska trygghetssystemen började ta form. Skyddet i socialförsäkringen kompletteras i dag av privata avtals- och tilläggsförsäkringar för många. Samtidigt kvalificerar sig mindre än hälften av alla arbetslösa till arbetslöshetsersättning. När det gäller pensionssystemet, som reformerades under 1990-talet för att ”hålla till nästa istid”, har det redan gjorts flera avsteg från de grundläggande principerna i pensionsöverenskommelsen. Och ungefär hälften av alla vuxna som får ekonomiskt bistånd, som kan sägas utgöra samhällets yttersta skyddsnät, får det på grund av arbetslöshet.

I januari 2023 startar SNS det treåriga forskningsprojektet Ekonomisk trygghet. Projektet tar ett samlat grepp om de ekonomiska trygghetssystemen för föräldraskap, sjukdom, arbetslöshet, ålderdom samt ekonomiskt bistånd. Syftet är att bidra med ny kunskap och underlag till diskussion.

Tidsplan

Januari 2023 – december 2025.

Kontaktuppgifter

Forskningsledare: Gabriella Chirico Willstedt, gabriella.cw@sns.se, 0722-43 41 08

Projektledare: Julia Nederberg, julia.nederberg@sns.se, 0790-98 13 33

Utgångspunkter

Lägre ersättningsgrad i socialförsäkringen och fler komplement

Inkomstbortfallsprincipen i socialförsäkringen har försvagats sedan 1990-talet genom att allt fler i dag har en inkomst över taken i försäkringen. Den genomsnittliga kompensationsgraden har därför minskat över tid. Samtidigt har betydelsen av tilläggs- och avtalsförsäkringar ökat vilket medför att det finns komplementära system för att försäkra samma risk. Vilka blir konsekvenserna för försäkringarnas effektivitet och sammantagna fördelningsprofil?

Befolkningens åldersstruktur och sammansättning förändras

Medellivslängden ökar och andelen i pensionsålder i förhållande till befolkningen i arbetsför ålder blir allt större. Utvecklingen kräver att fler arbetar längre samtidigt som många bedömare menar att omställningen mot ett längre arbetsliv går för långsamt. Hur påverkas drivkrafterna till ett längre arbetsliv av trygghetssystemens utformning och regelverk?

Nästan en femtedel av Sverige befolkning utgörs i dag av utrikes födda personer. Många har kommit till Sverige i vuxen ålder, vilket bland annat bidrar till lägre intjänande till pensionssystemet. Sysselsättningen är också lägre bland utrikes födda som grupp jämfört med inrikes födda, vilket påverkar både ersättningsnivåer från, och kvalificering till, de ekonomiska trygghetssystemen. Vilka implikationer får den demografiska utvecklingen för trygghetssystemens funktionssätt?

Avvägningar mellan trygghet, effektivitet och andra mål

Balansen mellan att erbjuda ekonomisk trygghet och samtidigt upprätthålla starka incitament att arbeta är en avvägning i alla trygghetssystem. Därtill kan utformningen av systemen leda till beteendeanpassningar på en rad områden. Exempelvis kan föräldraförsäkringen påverka både fertilitetsbeslut och kvinnors förutsättningar att förvärvsarbeta, reglerna i sjukförsäkringen kan påverka pensionsbeslut, nivån på a-kassa kan påverka omställning på arbetsmarknaden och så vidare. Vilka målkonflikter finns inom och mellan de ekonomiska trygghetssystemen? Och vilka underlag behöver beslutsfattare för att fatta välavvägda beslut där olika mål står i konflikt med varandra?

Referensgrupp

En referensgrupp med beslutsfattare, experter och personer som på olika sätt arbetar med de ekonomiska trygghetssystemen för föräldraskap, sjukdom, arbetslöshet, ålderdom samt ekonomiskt bistånd kommer att knytas till projektet.