Mycket har hänt sedan de ekonomiska trygghetssystemen började ta form. SNS forskningsprojekt ”Ekonomisk trygghet” tar ett samlat grepp om trygghetssystemen för föräldraskap, sjukdom, arbetslöshet, ålderdom samt ekonomiskt bistånd. Syftet är att bidra med ny kunskap och underlag till diskussion. Vilka problem ska systemen hantera och i vilken utsträckning lyckas de hantera dem idag? Hur kan ansvaret fördelas mellan det offentliga, arbetsmarknadens parter och individen själv? Och vilka konsekvenser får olika sätt att fördela ansvaret?
Projektet pågår 2023–2025.
Forskningsledare: Gabriella Chirico Willstedt, gabriella.cw@sns.se, 0722-43 41 08
Projektledare: Susanna Allstrin, susanna.allstrin@sns.se, 0790-98 13 33
Inkomstbortfallsprincipen i socialförsäkringen har försvagats sedan 1990-talet genom att allt fler i dag har en inkomst över taken i försäkringen. Den genomsnittliga kompensationsgraden har därför minskat över tid. Samtidigt har betydelsen av tilläggs- och avtalsförsäkringar ökat vilket medför att det finns komplementära system för att försäkra samma risk. Vilka blir konsekvenserna för försäkringarnas effektivitet och sammantagna fördelningsprofil?
Medellivslängden ökar och andelen i pensionsålder i förhållande till befolkningen i arbetsför ålder blir allt större. Utvecklingen kräver att fler arbetar längre samtidigt som många bedömare menar att omställningen mot ett längre arbetsliv går för långsamt. Hur påverkas drivkrafterna till ett längre arbetsliv av trygghetssystemens utformning och regelverk?
Nästan en femtedel av Sverige befolkning utgörs i dag av utrikes födda personer. Många har kommit till Sverige i vuxen ålder, vilket bland annat bidrar till lägre intjänande till pensionssystemet. Sysselsättningen är också lägre bland utrikes födda som grupp jämfört med inrikes födda, vilket påverkar både ersättningsnivåer från, och kvalificering till, de ekonomiska trygghetssystemen. Vilka implikationer får den demografiska utvecklingen för trygghetssystemens funktionssätt?
Balansen mellan att erbjuda ekonomisk trygghet och samtidigt upprätthålla starka incitament att arbeta är en avvägning i alla trygghetssystem. Därtill kan utformningen av systemen leda till beteendeanpassningar på en rad områden. Exempelvis kan föräldraförsäkringen påverka både barnafödande och kvinnors förutsättningar att förvärvsarbeta, reglerna i sjukförsäkringen kan påverka pensionsbeslut, nivån på a-kassa kan påverka omställning på arbetsmarknaden och så vidare. Vilka målkonflikter finns inom och mellan de ekonomiska trygghetssystemen? Och vilka underlag behöver beslutsfattare för att fatta välavvägda beslut där olika mål står i konflikt med varandra?
Alecta, Almega, Arbetsförmedlingen, Folksam, Företagarna, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF), Inspektionen för socialförsäkringen (ISF), LO, Pensionsmyndigheten, SACO, SEB, Socialdepartementet, Svenskt Näringsliv, Sveriges A-kassor, Swedbank, TCO, Trygghetsfonden TSL och Försäkringskassan.
–
Hur kan pensionssystemet göras mer begripligt? 2024.05.28
Utredningen om förändringar i sjukförsäkringens regelverk 2024.05.06
Förutsättningar för en kollektivavtalad a-kassa 2023.10.09
Hur går det för barn när föräldrar blir arbetslösa? 2023.02.03
Moderna ekonomier genomgår kontinuerligt en strukturomvandling vilket även medför en föränderlig arbetsmarknad. Omvandlingen innebär också att arbetstagare behöver flyttas från mindre till mer produktiva arbeten. Den ekonomiska politiken försöker med olika hjälpmedel att underlätta denna process. Den 1 oktober 2022 infördes omställningsstudiestödet efter en överenskommelse mellan staten, Svenskt Näringsliv, LO och PTK. Stödet består av ett studiebidrag och ett studielån, där bidraget motsvarar 80 procent av tidigare lön upp till ett tak för de som omfattas av huvudavtalen mellan Svenskt Näringsliv och LO/PTK. Syftet med stödet är att stärka individens ställning på arbetsmarknaden genom studier som leder till färdigheter som efterfrågas på arbetsmarknaden. Rapporten använder mikrodata från CSN och undersöker två frågor: Är sannolikheten att söka och få omställningsstudiestöd högre för personer med svag ställning på arbetsmarknaden samt för utbildning till sådana yrken som spås växa framöver?
Författare: David Seim, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet och Peter Fredriksson, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet.
Lansering hösten 2024.
Socialförsäkringarna täcker delar av den inkomst som går förlorad vid exempelvis arbetslöshet eller sjukdom. Vissa länder har utformat försäkringarna utifrån en grundtrygghetsprincip, där det huvudsakliga målet är att minska risken för fattigdom och undvika att individens inkomst hamnar under en viss miniminivå. Sverige har i stället följt en inkomstbortfallsprincip, där ersättningarna ska återspegla den inkomst som går förlorad. Idén är att socialförsäkringarna ska ge en viss grad av inkomsttrygghet för merparten av den arbetande befolkningen, vid sidan av en grundläggande ekonomisk trygghet för de mest utsatta. Över en längre tidsperiod finns det dock belägg för att de ekonomiska trygghetsprogrammen har blivit mindre generösa i Sverige. Framför allt har inkomstbortfallsprincipen i socialförsäkringarna försvagats, samtidigt som storleken på det behovsprövade försörjningsstödet har halkat efter inkomstutvecklingen i stort.
Syftet med rapporten är att analysera Sveriges socialförsäkringar och det behovsprövade försörjningsstödet i ett historiskt och internationellt perspektiv. Hur har socialförsäkringsersättningarna och försörjningsstödet utvecklats i takt med att samhället förändrats? Hur skiljer sig utvecklingen i Sverige mot andra länder? Rapporten avslutas med en diskussion om de fördelningspolitiska effekterna av trygghetspolitiken, samt politikens framtida konsekvenser för systemens hållbarhet.
Författare: Kenneth Nelson, Barnett Professor of Social Policy, University of Oxford, och Sebastian Sirén, forskare vid statsvetenskapliga institutionen på Uppsala universitet
Lansering: januari 2025
Föräldraförsäkringen är en grundpelare i svensk familjepolitik och i år har den funnits i 50 år. Den är inkomstbaserad och individualiserad och ger både kvinnor och män rätt att vara tillfälligt frånvarande från sitt betalda arbete för att ta hand om barn. En bärande princip har under hela perioden varit att ett delat föräldraskap bör ses som en prioriterad praktik.
Försäkringen har emellertid reformerats vid flera tillfällen, framför allt för att råda bot på de tillkortakommanden som identifierats över tid. I den här rapporten uppmärksammas motiven bakom det återkommande lappandet och lagandet, men också vilka val vi står inför idag. Särskilt uppmärksammas frågan om utvecklingen har varit positiv för ekonomisk riskreducering i samband med föräldraskap, samt vilka grupper som över tid har prioriterats och gynnats av försäkringen, möjligen på bekostnad av andra. Analysen adresserar därmed frågan om hur jämlikhet och jämställdhet präglat utvecklingen av föräldraförsäkringen. Vilka tjänar på dagens föräldraförsäkring, och bidrar dess konstruktion till att den är mer användbar för vissa grupper föräldrar än andra?
Författare: Ann-Zofie Duvander, professor i sociologi och demografi vid Stockholms universitet och Mittuniversitetet, och Åsa Lundqvist, professor i sociologi vid Lunds universitet.
Lansering våren 2025.
De svenska trygghetssystem som benämns socialförsäkring har såväl vuxit fram som reviderats och förändrats över tid. De bär med sig skilda utgångspunkter och målsättningar in i den rättsliga regleringen som geologiska sediment. Socialförsäkringens rättsliga reglering utgör således ett komplext system av normer och principer som byggs upp, lager på lager, av olika, ibland motstridiga, sociala och ekonomiska ambitioner. Det finns inom socialförsäkringen regler, normer, principer, målsättningar och synsätt som både samverkar och kolliderar. Det är ett erkänt faktum att regelverket är mycket omfattande, föränderligt och i delar uppenbart juridiskt-tekniskt svårgenomträngligt. Det är lätt att fastna i detaljerna, i tolkning och tillämpning av olika centrala rekvisit. Samtidigt finns bärande principer i nu gällande reglering som kan härledas tillbaka till 1940-talet. Ett allmänt, obligatoriskt trygghetssystem skapar förväntningar men också frågor om adekvans; uppfyller försäkringen sitt syfte att ge social trygghet?
I rapporten tar vi fasta på regelverkets rättsliga konstruktion och frågar oss om lagstiftningsproduktens juridiska kvalitet har den styrka som krävs i ljuset av nya utmaningar, som till exempel en förändrad åldersstruktur i befolkningen och en arbetsmarknad i förändring. Från ett rättsvetenskapligt perspektiv diskuteras bland annat trygghetssystemens syften, de händelser som ersättningarna avser att täcka, vilka som omfattas och gränssnitten mellan olika ersättningstyper.
Författare: Ruth Mannelqvist, professor i rättsvetenskap vid Umeå universitet, och Sara Stendahl, professor i offentlig rätt vid Göteborgs universitet.
Lansering: våren 2025
Kompletterande försäkringar och liknande ersättningar vid inkomstbortfall har en lång historia i Sverige, men har vuxit i antal och ekonomisk betydelse. Till skillnad från de allmänna socialförsäkringarna där villkoren gäller för alla, är de kompletterande förmånerna reglerade sektors-, bransch, – eller yrkesvis genom kollektivavtal eller fackligt medlemskap, vilket innebär att villkor och ersättningar varierar mellan grupper av arbetstagare.
De kompletterande förmånernas utveckling väcker flera frågor om deras betydelse och inverkan på inkomstojämlikhet, välbefinnande, sysselsättning och ekonomisk tillväxt. Den alltmer mångfaldiga mosaiken av offentliga och kompletterande välfärdslösningar kan också komma att påverka den svenska välfärdsmodellen, som typiskt sett framställs som ett universellt, generöst och jämlikt system. Forskare har dock länge påpekat svårigheten i att studera de kompletterande förmånerna då det saknas fullständig och tillgänglig information om hur de varierar mellan grupper och hur de har förändrats över tid.
Mot denna bakgrund tar vi ett samlat grepp om de kompletterande förmånerna genom att kartlägga deras utformning och hur de har utvecklats över tid.
Författare: Axel Cronert, docent i statsvetenskap vid Uppsala universitet; Lisa Laun, docent i nationalekonomi vid IFAU; Klara Eklund och Karin Meiton, forskningsassistenter vid IFAU.
Lansering våren 2025.
Studien är den första på lång tid som tar ett helhetsperspektiv på ekonomiskt bistånd på systemnivå. Syftet är att förstå vilka händelser och situationer i människors liv som skapar behov av ekonomiskt bistånd och hur biståndet är konstruerat för att skydda mot dem.
När den svenska välfärdsstaten började ta form var fattighusen och ekonomiskt bistånd (då fattigvård) det dominerande svaret på hur svenskarna kunde uppnå någon form av ekonomisk trygghet. Även om fattigvården aldrig kom att helt reformeras, var tanken att de generella välfärdssystemen skulle expandera och inkludera alla. Det ekonomiska biståndet skulle självdö eller åtminstone beröra en väldigt liten del av befolkningen. Men under 1990-talets ekonomiska kris med svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden och därmed också i socialförsäkringssystemen, kom utmaningar. Idag fyller ekonomiskt bistånd en viktig funktion men diskuteras inte som en del av välfärden. En sådan diskussion behövs i en tid då media och forskningen rapporterar om barnfattigdom, unga som rekryteras till gäng och hur de fattigaste hamnar allt längre efter medelklassen.
Författare: Rickard Ulmestig, professor i socialt arbete vid Linnéuniversitetet.
Lansering våren 2025.