SNS Konjunkturråd 2018

SNS Konjunkturråd 2018 granskar kapitalet och kapitalbeskattningen i Sverige.

Kapitalets beskattning i Sverige

Kapital behövs för investeringar i produktion, boende och infrastruktur – och för hushållens konsumtion och trygghet. År 2015 utgjorde kapitalskatterna en åttondel av skatteintäkterna i Sverige. Samtidigt som kapitalets betydelse ökar växer oron för att en ojämn förmögenhetsfördelning skapar klyftor som kan få betydande social och politisk sprängkraft.

SNS Konjunkturråd 2018 undersöker kapitalets omfattning och fördelning i Sverige och riktlinjer för hur en framtida kapitalbeskattning bör utformas. Rapporten presenterar en stor kartläggning av svenskarnas attityder till förmögenhetsfördelningen och kapitalbeskattningen. Slutligen kommer rådet att utvärdera specifika förslag om kapitalskatter utifrån lärdomar från ekonomisk teori och empiriska studier.

– Sverige står inför flera vägval när det gäller kapitalbeskattningens framtid. Dessa frågor har dock hamnat i skymundan i den svenska debatten, vilket är olyckligt eftersom kapitalets betydelse har ökat markant. Syftet med vår rapport är att ge förslag på hur Sverige kan utforma sin kapitalbeskattning utan att kväva växtkraften och utan att kapitalet flyr utomlands, säger SNS Konjunkturråds ordförande, Daniel Waldenström.

KR-2018

Daniel Waldenström, Spencer Bastani och Åsa Hansson

Fakta om SNS Konjunkturråd 2018

Ansvarig forskningsledare

Stefan Sandström, stefan.sandstrom@sns.se, tel: 08-507 025 64

Forskare

Daniel Waldenström (ordförande), professor i nationalekonomi vid Institutet för Näringslivsforskning och gästprofessor vid Sorbonne (Paris School of Economics).
Spencer Bastani, docent i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet.
Åsa Hansson, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet.

Tidsplan

Rapporten presenteras i januari 2018.

Finansiering

Anslag har erhållits från Jan Wallanders och Tom Hedelius Stiftelse.

SNS Konjunkturråd 2017. Åtgärder för en inkluderande arbetsmarknad

Utifrån en nulägesbeskrivning av situationen på den svenska arbetsmarknaden lyfts styrkor och svagheter fram. 2017 års Konjunkturrådsrapport visar att problematiken är koncentrerad till några särskilt utsatta grupper. Inget tyder på att arbetsmarknaden fungerar dåligt för kärngrupperna. Snarare har arbetsmarknaden gått mot en allt starkare tudelning mellan det stora flertalet och marginalgrupper, som har stora svårigheter att ta sig in på arbetsmarknaden.

Principer för utformningen av politiska reformer

Ett antal generella principer som kan vägleda politiska reformer på arbetsmarknaden identifieras och diskuteras. Ett exempel är  att åtgärder vid arbetslöshet ska sättas in snabbt eftersom arbetsgivare kan vara tveksamma till att anställa personer som är långtidsarbetslösa.

Reformer av åtgärder riktade mot specifika grupper

I rapporten finns konkreta förslag till reformer vad avser marginalgrupperna: utrikes födda med fokus på nyanlända flyktinginvandrare, unga som inte slutfört sin gymnasieutbildning och äldre, ofta lågutbildade, som förlorat sina jobb vid uppsägningar på grund av nedläggning eller arbetsbrist.

kr-2017

Oskar Nordström Skans, Lena Hensvik och Stefan Eriksson

Fakta om SNS Konjunkturråd 2017

Ansvarig forskningsledare

Stefan Sandström, stefan.sandstrom@sns.se, tel: 08-507 025 64

Forskare

Forskargruppen består av tre nationalekonomer. Ordförande är professor Oskar Nordström Skans, Uppsala universitet. Övriga i gruppen är Lena Hensvik, docent vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU), och Stefan Eriksson, docent vid Uppsala universitet.

Tidsplan

Rapporten presenterades den 25 januari 2017.

Finansiering

Anslag har erhållits från Jan Wallanders och Tom Hedelius Stiftelse.

Mer information om SNS Konjunkturråd

SNS Konjunkturråd bildades under 1974 i syfte att få kvalificerade, fristående ekonomer att under eget ansvar göra bedömningar av den ekonomiska utvecklingen och politiken. Den första rapporten, Kris eller konjunkturuppgång?, kom i december samma år. Därefter har det kommit rapporter från Konjunkturrådet varje år, utom de två år (1995 och 2006) då SNS samarbete med den amerikanska forskningsorganisationen National Bureau of Economic Research resulterade i de så kallade NBER-rapporterna.