SNS Konjunkturråd

SNS Konjunkturråd 2020: Svensk politik för globalt klimat

SNS Konjunkturråd 2020 analyserar den svenska klimatpolitiken i ett globalt perspektiv. Syftet är att bidra till en konstruktiv diskussion och föreslå åtgärder för att öka politikens effekt på klimatet.

Klimatpolitik är ett komplext område där det finns ett behov av många perspektiv. I rådet ingår därför forskare från flera discipliner, med olika bakgrund och delvis också skiftande ståndpunkter i den klimatpolitiska debatten.

– Ambitionen är att komma överens om så mycket som möjligt. Men vi vill också sätta gemensamma ord på det vi inte är överens om. På så vis kan vi understryka vad som fortfarande är kontroversiellt och vari skillnaderna i olika analyser består, säger John Hassler, ordförande för SNS Konjunkturråd 2020.

Forskarna har påbörjat arbetet med rapporten, som presenteras 15 januari 2020. Deras utgångspunkt är hur befintlig forskning inom naturvetenskap och samhällsvetenskap beskriver klimatförändringarnas orsaker, konsekvenser och politiska effekter.

sns-konjunkturråd-2019

Forskare

John Hassler (ordförande), professor i nationalekonomi, Institutet för internationell ekonomi (IIES), Stockholms universitet
Björn Carlén, fil.dr i nationalekonomi, forskare vid enheten Miljöekonomi, Konjunkturinstitutet
Jonas Eliasson, gästprofessor i transportsystem vid Linköpings universitet, tidigare trafikdirektör i Stockholm och professor i transportsystemanalys vid KTH
Filip Johnsson, professor i hållbara energisystem, Institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, Chalmers tekniska högskola
Per Krusell, professor i nationalekonomi, Institutet för internationell ekonomi (IIES), Stockholms universitet
Therese Lindahl, fil.dr i nationalekonomi, forskare vid Beijerinstitutet
Jonas Nycander, professor i fysisk oceanografi, Meteorologiska institutionen, Stockholms universitet
Åsa Romson, jur.dr i miljörätt, forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet, tidigare klimat- och miljöminister
Thomas Sterner, professor i miljöekonomi, Institutionen för nationalekonomi med statistik, Göteborgs universitet

Sekreterare är Mattias Schain, jurist och tidigare bland annat politiskt sakkunnig i Regeringskansliet.

Forskningsledare

Stefan Sandström, stefan.sandstrom@sns.se, tel: 08-507 025 64

Tidsplan

Rapporten presenteras 15 januari 2020.

SNS Konjunkturråd 2019: Kommunernas framtid

Kommunerna står inför stora utmaningar vad gäller finansiering, kompetensförsörjning, åldrande befolkning och ett högt flyktingmottagande, men de har också att ta itu med till exempel fallande elevresultat och ökad sjukfrånvaro bland personal i äldreomsorgen.

Mot den bakgrunden har SNS tillsatt en grupp ledande samhällsforskare som, inom ramen för SNS Konjunkturråd, ska granska den svenska kommunmodellen utifrån ekonomisk teori och de egna nationella förutsättningarna, samt undersöka hur den står sig internationellt.

Forskarna kommer att undersöka om det krävs mer omfattande reformer, till exempel kommunsammanläggningar eller att kommuner får olika stort ansvar, beroende på vad de bedöms klara av. Rådet ska också studera om den statliga styrningen behöver förändras.

– En oklar ansvarsfördelning mellan stat och kommun kan vara en av orsakerna till bristande kvalitet i välfärdstjänsterna. Den nuvarande statliga styrningen riskerar att underminera huvudpoängen med det kommunala självstyret, säger Eva Mörk, ordförande i SNS Konjunkturråd 2019.

sns-konjunkturrad-2019

Gissur Ó Erlingsson, Eva Mörk, Lovisa Persson

Forskningsledare

Stefan Sandström, stefan.sandstrom@sns.se, tel: 08-507 025 64

Forskare

Eva Mörk, ordförande i Rådet och professor i nationalekonomi, med särskilt inriktning offentlig ekonomi, vid Uppsala universitet.
Gissur Ó Erlingsson, biträdande professor i statsvetenskap vid Linköpings universitet.
Lovisa Persson, forskare i nationalekonomi vid Institutet för näringslivsforskning (IFN).

Professor Jørn Rattsø, NTNU, ingick från början i forskargruppen. Han valde dock under hösten 2018 att avsluta sin medverkan eftersom det visat sig att hans tänkande på området inte var i samklang med övriga gruppens tänkande.

Tidsplan

Rapporten presenterades 16 januari 2019.

Finansiering

Anslag har erhållits från Jan Wallanders och Tom Hedelius Stiftelse.

SNS Konjunkturråd 2018: Kapitalets beskattning i Sverige

Kapital behövs för investeringar i produktion, boende och infrastruktur – och för hushållens konsumtion och trygghet. År 2015 utgjorde kapitalskatterna en åttondel av skatteintäkterna i Sverige. Samtidigt som kapitalets betydelse ökar växer oron för att en ojämn förmögenhetsfördelning skapar klyftor som kan få betydande social och politisk sprängkraft.

SNS Konjunkturråd 2018 undersöker kapitalets omfattning och fördelning i Sverige och riktlinjer för hur en framtida kapitalbeskattning bör utformas. Rapporten presenterar en stor kartläggning av svenskarnas attityder till förmögenhetsfördelningen och kapitalbeskattningen. Rådet utvärderar också specifika förslag om kapitalskatter utifrån lärdomar från ekonomisk teori och empiriska studier.

– Sverige står inför flera vägval när det gäller kapitalbeskattningens framtid. Dessa frågor har dock hamnat i skymundan i den svenska debatten, vilket är olyckligt eftersom kapitalets betydelse har ökat markant. Syftet med vår rapport är att ge förslag på hur Sverige kan utforma sin kapitalbeskattning utan att kväva växtkraften och utan att kapitalet flyr utomlands, säger SNS Konjunkturråds ordförande, Daniel Waldenström.

KR-2018

Daniel Waldenström, Spencer Bastani och Åsa Hansson

Forskningsledare

Stefan Sandström, stefan.sandstrom@sns.se, tel: 08-507 025 64

Forskare

Daniel Waldenström (ordförande), professor i nationalekonomi vid Institutet för Näringslivsforskning och gästprofessor vid Sorbonne (Paris School of Economics).
Spencer Bastani, docent i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet.
Åsa Hansson, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet.

Tidsplan

Rapporten presenterades i januari 2018.

Finansiering

Anslag har erhållits från Jan Wallanders och Tom Hedelius Stiftelse.

Vad är SNS Konjunkturråd?

SNS tillsätter årligen en grupp forskare som under benämningen SNS Konjunkturråd analyserar hur samhällsekonomin fungerar över tid när det gäller olika centrala frågor. Baserat på slutsatserna lämnar sedan forskarna rekommendationer till politiker, och ibland även till andra beslutsfattare.
SNS Konjunkturråd har funnits sedan 1974 och totalt har drygt hundra forskare medverkat. Genom Konjunkturrådet vill SNS bidra till att samhällsdebatten grundar sig på forskning av hög vetenskaplig kvalitet, och rapporterna brukar få stor uppmärksamhet i medierna.
Rapporternas författare svarar för analys, slutsatser och förslag. SNS som organisation tar inte ställning till dessa.