I en idealbild av samhället och den politiska demokratin har alla individer samma politiska resurser. Men vad händer i ett samhälle som inte lever upp till den idealbilden? Vad händer i ett samhälle som består av olika starka grupper?
Det är på den lokala nivån, i kommunerna, som det allmännas invandrarpolitik utformas i praktiken. Här beskrivs och analyseras hur beslut fattas i invandrarpolitiska frågor i kommunerna. Centrala frågeställningar är hur politiska frågor och krav organiseras in på – och bort från – beslutsarenan. Vem får vara med och vem stängs ute? Vilka betingelser kan det finnas för att politiska krav skall vinna framgång eller lida nederlag?
Analyserna görs utifrån ett rikhaltigt empiriskt material, som beskriver besluts- och icke-beslutsprocesser i invandrarpolitiska frågor i tre kommuner – Haninge, Malmö och Västerås – under första hälften av 90-talet. Konkreta sakfrågor som behandlas är t.ex. motstånd mot nedskärningar i hemspråksundervisningen, krav om särskilda boendeformer för äldre invandrare och omorganisering av flyktingmottagandet. Boken kan läsas som en beskrivning av hur den lokala praktiken i invandrarpolitiken formas. På ett mer allmänt plan handlar den också om vilka möjligheter en relativt marginell grupp i samhället har att driva sina frågor och försvara sina intressen när de hotas.