SNS-priset
SNS-priset 2025
SNS-priset 2025 går till Sara Landström
Årets pris tilldelas psykologiprofessorn Sara Landström för sin forskning och sin förmåga att göra den tillgänglig och användbar för beslutsfattare och samhällsaktörer.
”Forskningen visar hur vi kan skydda barn och stärka rättssäkerheten”
Juryns motiveringar till 2025 års finalister
SNS-priset – för forskare som gör skillnad
Med SNS-priset vill vi inspirera och främja en ny generation forskare som verkar i SNS anda. Pristagarna är yngre forskare som kombinerar vetenskaplig skärpa med ett starkt samhällsengagemang. De belönas för sin förmåga att förmedla sin forskning brett och framför allt nå fram till dem som har praktisk användning av den.
Prissumman till vinnaren är 200 000 kronor och de finalister som kommer på andra plats får 25 000 kronor var. Vi instiftade priset år 2023 för att fira SNS 75-årsjubileum och delar ut det vartannat år. Det möjliggörs tack vare generösa bidrag till vår jubileumsinsamling.
Är du eller någon du känner nästa SNS-pristagare?
Alla kan nominera potentiella pristagare. Det går bra att nominera flera personer och att nominera personer som varit nominerade tidigare år. Det går bra också att nominera sig själv. Nomineringar skickas till snspriset@sns.se.
Nästa pris delas ut 2027.
Kriterier
- Den nominerade ska ha doktorsexamen och vara verksam som forskare vid universitet eller jämförbar akademisk institution.
- Den nominerade ska inte vara äldre än 45 år (får tidigast fylla 45 år det år priset erhålls).
- Nomineringen ska innehålla cv, publikationslista och en motivering om max 4 500 tecken där det framgår på vilket sätt den nominerade har verkat för nyttiggörande av forskning.
- Alla kan nominera potentiella pristagare. Det går bra att nominera flera personer och att nominera personer som varit nominerade tidigare år. Det går bra också att nominera sig själv.
Jury och bedömningskriterier
Juryn tar i sin bedömning hänsyn till följande kriterier:
- Relevans. Forskningen tar sikte på en eller flera centrala samhällsfrågor och är relevant ur ett policyperspektiv.
- Insats. Forskaren har verkat aktivt för att nå fram till och/eller samverkat med berörda aktörer.
- Kvalitet. Forskningen är av hög vetenskaplig kvalitet.
Karin Grundberg Wolodarski är journalist på Dagens Industri.
Hon har bland annat bevakat den privata utbildningssektorn och 2022 kom hennes andra bok, ”Experimentet. Hur den svenska skolan blev en av världens mest avreglerade”.
Henrik Ekengren Oscarsson är professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet där han leder det svenska Valforskningsprogrammet.
Hans forskningsområden innefattar val, opinionsbildning och väljarbeteenden. Henrik var ordförande för ”SNS Demokratirapport 2021: Polarisering i Sverige”.
Therese Nilsson är professor i nationalekonomi vid Lunds universitet, forskare vid Institutet för näringslivsforskning (IFN) och ledamot i SNS förtroenderåd.
Hennes huvudsakliga forskningsintresse är samspelet mellan utbildning och hälsa. Hon är medförfattare till flera SNS-rapporter, senast år 2020 om långsiktiga effekter av mer undervisningstid i skolan.
Rasmus Nerman, är vd för Apoteket och styrelseledamot i stiftelsen AllBright och Platform24.
Han har tidigare varit vd och koncernchef för den nordiska omsorgskoncernen Humana samt INOM.
Ingvar Mattson är riksdagsdirektör.
Han har tidigare varit generaldirektör för Statskontoret samt Riksrevisor. Han har även en bakgrund som forskare i statsvetenskap. Ingvar är en av redaktörerna för ”Svensk författningspolitik” som gavs ut första gången av SNS 2003 och idag finns i sex upplagor.
SNS-priset 2023 tilldelades Johanna Rickne
Johanna Rickne fick utmärkelsen för sin framstående forskning och förmåga att nå ut till beslutsfattare och allmänhet med sina resultat.
När SNS-priset delades ut för första gången 2023 tilldelades det Johanna Rickne, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet. Hon har nått brett erkännande för sin forskning om ekonomisk och politisk jämställdhet och deltar aktivt i samhällsdebatten. Prissumman är på 200 000 kronor och juryns motivering lyder:
"Johanna Rickne är en framstående och internationellt erkänd forskare. På ett effektivt sätt sprider hon sin forskning inom ämnen som integration, ekonomisk och politisk jämställdhet och väljarbeteenden. Hon har inte bara blivit publicerad i ledande vetenskapliga tidskrifter, utan även gjort sin forskning tillgänglig genom en stark närvaro på den offentliga scenen och genom många samarbeten med olika samhällsaktörer och tankesmedjor. Johanna Rickne är en förebild som har bidragit till att frågor om jämställdhet fått en mer framträdande plats i det offentliga rummet och bland makthavare."
De fyra övriga finalisterna tilldelas gemensam andraplats och en prissumma på 25 000 kronor var. Se juryns motiveringar nedan. Det kom sammanlagt in ett femtiotal nomineringar till SNS-priset 2023.
Juryns motiveringar till val av övriga finalister 2023
Martin Kragh, docent i ekonomisk historia som forskar om Ryssland: Martin Kragh är en framstående forskare. Utöver sin internationellt erkända forskning med hög policyrelevans har han lett och utvecklat institutionell infrastruktur för forskning om Ryssland och Östeuropa i Sverige. Han har på ett mycket förtjänstfullt sätt arbetat för att sprida forskningsresultat och kunskap om Ryssland, vilket bland annat har bidragit till en mer upplyst debatt och opinionsbildning i fråga om svensk utrikes- och säkerhetspolitik. Han medverkar flitigt både som expert i media och som föredragshållare i akademin. Martin Kragh når ut till stora läsekretsar i allmänheten och är en förebild för andra framstående yngre forskare att verka i prisets anda.
Lisa Laun, docent i nationalekonomi som forskar om pensioner, arbetsmarknadspolitik och socialförsäkringar: Lisa Laun är en internationellt meriterad nationalekonom som aktivt strävar efter att sprida kunskap och forskningsresultat om arbetsmarknad och socialförsäkringar. Hon är en förebild genom att hon på ett inspirerande sätt bidragit till en mer upplyst och nyanserad debatt kring ämnen såsom pensioner, sjukskrivningar och bristyrken. Lisa Laun har genom sin medverkan som sakkunnig i råd och utredningar haft en påverkan på den politiska utvecklingen. Hon är även ofta anlitad expert i media och en mycket uppskattad föreläsare både inom och utanför akademiska kretsar. Detta är ytterligare exempel på hennes insatser för att skapa en brygga mellan forskning, policy och det omgivande samhället.
Amir Rostami, docent och lektor i kriminologi som forskar om organiserad brottslighet: Amir Rostami är en ledande forskare och expert på organiserad brottslighet i allmänhet och välfärdsbrott, politisk och religiös extremism, skjutningar och sprängningar i synnerhet. Genom samarbeten har han byggt starka forskningsmiljöer. I sin forskning drar han nytta av erfarenheter från sitt tidigare arbete som poliskommissarie. Det ger honom en förmåga att översätta forskningsresultat till konkreta åtgärdsförslag. Hans samverkan med andra samhällssektorer och folkbildningen gör hans internationellt publierade forskning policyrelevant. Genom sin aktiva medverkan i samhällsdebatten är Amir Rostami en förebild som inspirerar andra forskare liksom dagens och morgondagens beslutsfattare.
Karl Wennberg, professor i företagsekonomi som forskar om entreprenörskap och ekonomisk ojämlikhet: Karl Wennberg är en internationellt välmeriterad forskare i företagsekonomi. Han kombinerar en framgångsrik forskarkarriär med en stark närvaro i svensk samhällsdebatt. Genom expertmedverkan i råd och utredningar och genom samverkan med en mångfald av offentliga och privata aktörer har hans forskning om entreprenörskap och ekonomisk ojämlikhet kommit till samhällsnytta. Även som lärare och handledare är Karl Wennberg en nyskapande och inspirerande förebild för nya generationer forskare, inte minst genom sitt engagemang i det tvärvetenskapliga Sveriges unga akademi.