Lyssna
Kvotering av kvinnor kan leda till högre kompetens bland män och fler kvinnor på ledande positioner. Det säger forskarna Olle Folke, Torsten Persson och Johanna Rickne. Deras studie visar att när Socialdemokraterna införde varannan damernas på sina valsedlar steg kompetensnivån bland de manliga politikerna, samtidigt som kvinnornas kompetensnivå antingen förblev oförändrad eller gick upp.
Könskvotering är en kontroversiell åtgärd. En vanlig kritik är att kvotering tvingar organisationer att ersätta kompetenta män med medelmåttiga kvinnor. Kvotering anses också kunna skada kvinnors karriärmöjligheter då åtgärden kan väcka tvivel om deras kompetens.
Forskarna undersöker om denna dubbelriktade kritik är befogad. De har studerat effekterna av Socialdemokraternas initiativ ”Varannan damernas”, som innebar att partiet varvade manliga och kvinnliga politiker på sina valsedlar från och med valet 1994. Resultaten presenteras i en ny SNS Analys ”Könskvotering, kompetens och karriär”.
Studien visar att kvoteringen höjde kompetensnivån bland de manliga politikerna, samtidigt som kvinnornas kompetens antingen förblev oförändrad eller höjdes.
– Våra resultat indikerar att farhågorna om kvotering är överdrivna. Kvoteringens förlorare var inte de kompetenta männen utan snarare de medelmåttiga. Socialdemokratiska kvinnoförbundet hade en poäng när de skämtsamt beskrev kvoteringen som ”den mediokra mannens kris”, säger Johanna Rickne.
Kompetenshöjningen var särskilt stor bland män i det politiska ledarskiktet. Kvoteringen ökade också sannolikheten för att kvinnor fick ledarpositioner i kommunala S-organisationer. Initiativet gav således inte bara en högre andel kvinnor bland de socialdemokratiska kommunfullmäktigeledamöterna, 10 procent fler i genomsnitt, utan också ett större antal kvinnliga ledare i S-organisationer. Det gav därmed en entydig förbättring av kvinnors politiska representation.
– De som argumenterar för att kvotering står i motsatsförhållande till meritokrati antar att rekrytering utan kvotering är meritokratisk. Men detta antagande saknar klar empirisk grund. Vår analys pekar tvärtom på att medelmåttiga politiska ledare tenderar att rekrytera medelmåttiga personer av samma kön, säger Torsten Persson.
Författare
Olle Folke, docent i statskunskap och forskare vid Statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet
Torsten Persson, professor i nationalekonomi vid Institutet för internationell ekonomi, Stockholms universitet
Johanna Rickne, docent i nationalekonomi, forskare vid Institutet för social forskning, Stockholms universitet och affilierad till Institutet för Näringslivsforskning och Uppsala Center for Labor Studies.