IPCC-rapporten från april 2022 understryker behovet av omfattande och snabba strukturella förändringar för att nå de globala klimatmålen. Näringslivet har en viktig roll i den så kallade gröna omställningen. Vilka är de centrala målkonflikterna och vilka avvägningar måste göras i förhållande till andra värden när de globala klimatutsläppen ska minska? Hur påverkas svenska företag av EU:s skärpta klimatpolitik? Och hur kan svenska regelverk, tillståndsprocesser och styrmedel utformas ändamålsenligt och förutsägbart, så att de främjar klimatomställningen? I januari 2023 startar SNS det treåriga forskningsprojektet Klimatomställningen och näringslivet för att bidra med kunskap och underlag till diskussion och tänkbara åtgärder.

Tidsplan

Januari 2023 – december 2025.

kontaktuppgifter

Charlotte Paulie, forskningsledare SNS,

mobil: +46 (0)73-987 19 11, e-post: charlotte.paulie@sns.se

Daniel Strandberg, projektledare SNS,

mobil: +46 (0)79-098 10 98, e-post: daniel.strandberg@sns.se


Utgångspunkter

eu skärper sin klimat- och industripolitik

Under 2021 antog EU ”den gröna given”, ett paket med förslag till ändringar i sin klimat-, energi-, transport- och skattepolitik som syftar till att göra regionen klimatneutral år 2050. Paketets utformning kommer att förhandlas under de närmsta åren, enligt färdplanen ”fit for 55”. EU planerar att skärpa och bygga ut sitt utsläppshandelssystem, införa klimattullar (så kallade gränsjusteringsmekanismer) och besluta om tuffare direktiv, exempelvis avseende hur skog nyttjas. Vidare ska omställningen påskyndas av den nya industripolitiken. Den antogs år 2020 och innehåller bland annat ett åtgärdspaket för att stödja den gröna omställningen av industrin. Hur påverkar politiken i EU svenska företags omställning och svensk politik?

goda institutionella förutsättningar centralt

Många menar att tillgång till insatsvaror som exempelvis fossilfri el och vissa mineraler är centralt för industrins klimatomställning. Det brukar anges att det krävs betydande investeringar i fossilfri elproduktion och utvinning av mineraler för att möta framtidens efterfrågan. Samtidigt försvåras dessa investeringar av långa tillståndsprocesser och osäkerhet kring framtida regelverk. Enligt flera rapporter efterfrågar företagen i allmänhet effektivare tillståndsprocesser, stabila spelregler och nationell samordning, snarare än finansiellt stöd. Hur domstolar, övrig statsförvaltning och kommuner organiserar sig, implementerar samt följer upp regelverk och processer påverkar förutsättningarna för omställningen. Det kan vara problematiskt om regeltolkningar och arbetssätt skiljer sig åt avsevärt mellan kommuner eller inom samma myndighet. Hur kan myndigheter jobba mer effektivt, ändamålsenligt och förutsägbart i sina beslutsprocesser?

behov av investeringar i kompetens och infrastruktur

Företagen efterfrågar kvalificerad arbetskraft för att ställa om sin produktion. Det sätter strålkastarljuset på behovet av investeringar i högre utbildning och forskning. Vidare behövs sannolikt investeringar i elnät och transportinfrastruktur (flyg, bil- och järnväg, hamnar) som företag är beroende av i sin omställning. Slutligen innebär nya företagsetableringar runt om i landet ökat behov av bostäder och utbyggd lokal samhällsservice. Vilket är statens ansvar för att underlätta företagens kompetensförsörjning och för att säkra infrastruktur vid stora energikrävande och ekonomiskt riskfyllda industriinitiativ? Och hur kan kommuner säkerställa ett tillräckligt utbud av bostäder och god samhällsservice?

avvägningar mot lokala miljövärden, jobb och välfärd

Det finns flera målkonflikter som behöver beaktas i klimatomställningen. Exempelvis innebär ett ökat uttag av naturresurser och nyttjande av mark för produktion av ren el ingrepp i lokal miljö. De mineraler som i dag används vid till exempel batteriproduktion behöver brytas i gruvor. Skogen bidrar till biologisk mångfald samtidigt som ett aktivt skogsbruk också skapar förutsättningar för jobb, välfärd och en grön omställning. Vilka underlag behöver beslutsfattare för att fatta välavvägda beslut där olika mål står i konflikt med varandra?

omställningens legitimitet

En klimatpolitik som innebär höjda skatter, skärpta regleringar och klimattullar kan medföra ökade kostnader för såväl företag som hushåll. Om politiken innebär att exempelvis el- och drivmedelspriser stiger mer än vad som uppfattas som motiverat riskerar klimatomställningens folkliga förankring att minska, vilket försvårar genomförandet av den. Kostnaderna för hushåll, företag och kommuner fördelas olika beroende på exempelvis var i landet man är bosatt eller lokaliserad. Vilka är klimatomställningens potentiella förlorare och hur kan dessa bäst kompenseras?

sårbarheter i produktionskedjor

Covid-pandemin och kriget i Ukraina har ändrat förutsättningarna för näringslivets klimatomställning. Kriserna har försenat och försämrat företagens tillgång till insatsvaror. Globala värdekedjor har visat sig sårbara när störningar och uteblivna leveranser har uppstått i handel med andra länder. Trots en uttalad ambition att ställa om kan kriser och andra oväntade förändringar tvinga företag och länder att, åtminstone tillfälligt, öka användningen av fossila bränslen. Samtidigt har pandemin påverkat resvanor vilket minskar användningen av fossila bränslen. Därtill har politiska ledare i flera länder understrukit att tempot i klimatomställningen måste öka som en följd av kriget i Ukraina, när energimarknader inte längre kan förlita sig på rysk gas och olja. Hur påverkas företagens omställningskraft av kriser och oförutsedda händelser?

Referensgrupp

En referensgrupp med beslutsfattare, experter och personer som på olika sätt arbetar med klimatomställningen kommer att knytas till projektet.