IPCC och andra experter understryker behovet av omfattande och snabba strukturella förändringar för att nå de globala klimatmålen. Näringslivet har en viktig roll i den så kallade gröna omställningen. Vilka är de centrala målkonflikterna och vilka avvägningar måste göras i förhållande till andra värden när de globala klimatutsläppen ska minska? Hur påverkas svenska företag av EU:s skärpta klimatpolitik? Och hur kan svenska regelverk, tillståndsprocesser och styrmedel utformas ändamålsenligt och förutsägbart, så att de främjar klimatomställningen? I februari 2023 startade SNS det treåriga forskningsprojektet Klimatomställningen och näringslivet för att bidra med kunskap och underlag till diskussion och tänkbara åtgärder.

Tidsplan

Februari 2023 – december 2025.

kontaktuppgifter

Forskningsledare: Charlotte Paulie, charlotte.paulie@sns.se, +46 (0)73-987 19 11.

Projektledare: Anna Jahre, anna.jahre@sns.se, +46 (0) 76-724 43 45.


Kommande seminarier

2025.01.29 Enklare och snabbare tillståndsprocesser för klimatets skull


Genomförda seminarier

Elnätens nyckelroll i energiomställningen 2024.11.15

Statens roll vid finansiering av ny kärnkraft 2024.10.25

Hur säkrar Sverige tillgången av kritiska råmaterial? 2024.10.10

Hur kommer EU:s nya klimattullar att fungera? 2024.09.25

Vad är politikens roll i näringslivets klimatomställning? 2024.04.16

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari samtalar om klimathandlingsplanen 2024.03.11

Varför satsas det inte mer på att fånga in koldioxid? 2023.11.22

Skogens roll i klimatomställningen 2023.09.05

Förutsättningar för framtida vindkraft 2023.05.29

Hur klarar Sverige klimatomställningen? 2023.02.15


Publicerade rapporter

Politikens roll för näringslivets klimatomställning 2024.04.16

SNS Analys 98. Mot nettonollutsläpp – hur kan koldioxidavskiljning bidra? 2023.11.22

Skogens roll i energi- och klimatomställningen 2023.09.05


Utgångspunkter

eu skärper sin klimat- och industripolitik

Under 2021 antog EU ”den gröna given”, ett paket med förslag till ändringar i sin klimat-, energi-, transport- och skattepolitik som syftar till att göra regionen klimatneutral år 2050. Paketets utformning kommer att förhandlas under de närmsta åren, enligt färdplanen ”fit for 55”. EU planerar att skärpa och bygga ut sitt utsläppshandelssystem, införa klimattullar (så kallade gränsjusteringsmekanismer) och besluta om tuffare direktiv, exempelvis avseende hur skog nyttjas. Vidare ska omställningen påskyndas av den nya industripolitiken. Den antogs år 2020 och innehåller bland annat ett åtgärdspaket för att stödja den gröna omställningen av industrin. Hur påverkar politiken i EU svenska företags omställning och svensk politik?

goda institutionella förutsättningar centralt

Många menar att tillgång till insatsvaror som exempelvis fossilfri el och vissa mineraler är centralt för industrins klimatomställning. Det brukar anges att det krävs betydande investeringar i fossilfri elproduktion och utvinning av mineraler för att möta framtidens efterfrågan. Samtidigt försvåras dessa investeringar av långa tillståndsprocesser och osäkerhet kring framtida regelverk. Enligt flera rapporter efterfrågar företagen i allmänhet effektivare tillståndsprocesser, stabila spelregler och nationell samordning, snarare än finansiellt stöd. Hur domstolar, övrig statsförvaltning och kommuner organiserar sig, implementerar samt följer upp regelverk och processer påverkar förutsättningarna för omställningen. Det kan vara problematiskt om regeltolkningar och arbetssätt skiljer sig åt avsevärt mellan kommuner eller inom samma myndighet. Hur kan myndigheter jobba mer effektivt, ändamålsenligt och förutsägbart i sina beslutsprocesser?

behov av investeringar i kompetens och infrastruktur

Företagen efterfrågar kvalificerad arbetskraft för att ställa om sin produktion. Det sätter strålkastarljuset på behovet av investeringar i högre utbildning och forskning. Vidare behövs sannolikt investeringar i elnät och transportinfrastruktur (flyg, bil- och järnväg, hamnar) som företag är beroende av i sin omställning. Slutligen innebär nya företagsetableringar runt om i landet ökat behov av bostäder och utbyggd lokal samhällsservice. Vilket är statens ansvar för att underlätta företagens kompetensförsörjning och för att säkra infrastruktur vid stora energikrävande och ekonomiskt riskfyllda industriinitiativ? Och hur kan kommuner säkerställa ett tillräckligt utbud av bostäder och god samhällsservice?

avvägningar mot lokala miljövärden, jobb och välfärd

Det finns flera målkonflikter som behöver beaktas i klimatomställningen. Exempelvis innebär ett ökat uttag av naturresurser och nyttjande av mark för produktion av ren el ingrepp i lokal miljö. De mineraler som i dag används vid till exempel batteriproduktion behöver brytas i gruvor. Skogen bidrar till biologisk mångfald samtidigt som ett aktivt skogsbruk också skapar förutsättningar för jobb, välfärd och en grön omställning. Vilka underlag behöver beslutsfattare för att fatta välavvägda beslut där olika mål står i konflikt med varandra?

omställningens legitimitet

En klimatpolitik som innebär höjda skatter, skärpta regleringar och klimattullar kan medföra ökade kostnader för såväl företag som hushåll. Om politiken innebär att exempelvis el- och drivmedelspriser stiger mer än vad som uppfattas som motiverat riskerar klimatomställningens folkliga förankring att minska, vilket försvårar genomförandet av den. Kostnaderna för hushåll, företag och kommuner fördelas olika beroende på exempelvis var i landet man är bosatt eller lokaliserad. Vilka är klimatomställningens potentiella förlorare och hur kan dessa bäst kompenseras?

sårbarheter i produktionskedjor

Covid-pandemin och kriget i Ukraina har ändrat förutsättningarna för näringslivets klimatomställning. Kriserna har försenat och försämrat företagens tillgång till insatsvaror. Globala värdekedjor har visat sig sårbara när störningar och uteblivna leveranser har uppstått i handel med andra länder. Trots en uttalad ambition att ställa om kan kriser och andra oväntade förändringar tvinga företag och länder att, åtminstone tillfälligt, öka användningen av fossila bränslen. Samtidigt har pandemin påverkat resvanor vilket minskar användningen av fossila bränslen. Därtill har politiska ledare i flera länder understrukit att tempot i klimatomställningen måste öka som en följd av kriget i Ukraina, när energimarknader inte längre kan förlita sig på rysk gas och olja. Hur påverkas företagens omställningskraft av kriser och oförutsedda händelser?


Referensgrupp

AMF, Avfall Sverige, Energimarknadsinspektionen, Energimyndigheten, EIB, Finansdepartementet, Forskningsrådet Formas, Svenskt Näringsliv, Första AP-fonden, H2 Green Steel, Teknikföretagen, Industriarbetsgivarna, KK-stiftelsen, Skandia, LKAB, Luleå kommun, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Mistra, Preem, SCA, SEB, Skellefteå kommun, Stockholm Exergi, Svensk Vindenergi, Svenska Kraftnät, Trafikverket.


Pågående studier

Snabbare nätanslutningar för industrins elektrifiering – hur plockar vi de lågt hängande frukterna för ett mer effektivt nätutnyttjande?

Det svenska elnätet är ett av världens mest leveranssäkra men står inför stora utmaningar. Energiomställningen som ska ta oss till våra klimatmål innebär en kraftigt ökad elanvändning, nya användningsmönster och att elnätet måste kunna hantera en allt större andel variabel elproduktion från förnybara energikällor. Denna rapport fokuserar på de institutionella förutsättningarna för elnätsutveckling och incitament för elnätsbolag att främja flexibilitet hos sina anslutna kunder. Rapporten utforskar vilka möjligheter och hinder som finns för att utveckla elnätet samt frigöra nätkapacitet och påskynda nätanslutningar till befintligt nät.

Författare: Hannes Sonnsjö, doktorand vid avdelningen för Miljö- och Energisystem, Lunds universitet.

Lansering hösten 2024.

Miljölagstiftningen – ett hot mot klimatomställningen?

Svensk industri står mitt i en omfattande omställning med satsningar på koldioxidfria produktionsprocesser, förnybar eltillförsel och projekt för att säkra tillgången till kritiska råvaror. Den ökande omställningen belyser dock en rad utmaningar och potentiella konflikter, särskilt när det kommer till möjlig negativ (lokal) miljöpåverkan. Miljölagstiftningen, ursprungligen avsedd för att reglera sådan påverkan, ifrågasätts nu som ett potentiellt hinder för klimatomställningen. Denna rapport fokuserar på hur tillståndsprövningen enligt den svenska miljöbalken kan anpassas för att effektivt reglera lokal miljöpåverkan utan att äventyra dagens nödvändiga investeringar för klimatomställningen.

Författare: Maria Pettersson, professor i miljö- och naturresursrätt, och Patrik Söderholm, professor i miljö, energi- och naturresursekonomi, båda Luleå tekniska universitet (LTU)

Lansering 2025.

Entreprenörskapets roll i en klimatsmart strukturomvandling: Immaterialrättens, industripolitiken och konkurrenspolitikens betydelse

Denna studie utforskar hur små entreprenöriella företag kan bidra till den gröna omställningen genom att utveckla och kommersialisera clean-tech innovationer. Författarna belyser hur institutioner och regelverk kan förbättras för att underlätta för dessa företag genom att analysera exempelvis konkurrenslagstiftning, immaterialrätt, finansmarknader samt skatter och bidrag. Rapporten presenterar både teoretiska ramar och empiriska data samt ger policyrekommendationer för att stödja utvecklingen av clean-tech sektorn och främja en hållbar klimatomställning.

Författare: Lars Persson, professor i nationalekonomi och verksam vid Institutet för näringslivsforskning, IFN och Pehr-Johan Norbäck, docent i nationalekonomi och verksam vid Institutet för näringslivsforskning, IFN.

Lansering våren 2025.

Klimatpolitik och företagseffektivitet: Lärdomar från transportindustrin

Transportsektorn är en av Sveriges största källor till koldioxidutsläpp, och åkerinäringen står för en betydande del av dessa utsläpp. I en kommande rapport undersöks hur policyförändringar, som till exempel den drastiska sänkningen av reduktionsplikten 2024, påverkar bränsleanvändning, utsläpp och körsträcka inom åkerinäringen. Genom att analysera data från 2007–2020 ger rapportförfattarna unika insikter i hur olika faktorer, såsom bränslepriser och klimatpolitiska åtgärder, påverkar både små och stora åkerier. Resultaten syftar till att ge underlag för mer effektiva policybeslut och bidra till en hållbar utveckling inom transportsektorn.

Författare: Gustav Martinsson, professor i finansiell ekonomi vid Stockholms universitet, Per Strömberg, professor i finansiell ekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, Christian Thomann, docent i företagsekonomi vid Kungliga Tekniska högskolan (KTH).

Lansering våren 2025.