IPCC och andra experter understryker behovet av omfattande och snabba strukturella förändringar för att nå de globala klimatmålen. Näringslivet har en viktig roll i den så kallade gröna omställningen. Vilka är de centrala målkonflikterna och vilka avvägningar måste göras i förhållande till andra värden när de globala klimatutsläppen ska minska? Hur påverkas svenska företag av EU:s skärpta klimatpolitik? Och hur kan svenska regelverk, tillståndsprocesser och styrmedel utformas ändamålsenligt och förutsägbart, så att de främjar klimatomställningen? I februari 2023 startade SNS det treåriga forskningsprojektet Klimatomställningen och näringslivet för att bidra med kunskap och underlag till diskussion och tänkbara åtgärder.
Februari 2023 – december 2025.
Forskningsledare: Charlotte Paulie, charlotte.paulie@sns.se, +46 (0)73-987 19 11.
Projektledare: Anna Jahre, anna.jahre@sns.se, +46 (0) 76-724 43 45.
–
Varför satsas det inte mer på att fånga in koldioxid? 2023.11.22
Skogens roll i klimatomställningen 2023.09.05
Förutsättningar för framtida vindkraft 2023.05.29
Hur klarar Sverige klimatomställningen? 2023.02.15
SNS Analys 98. Mot nettonollutsläpp – hur kan koldioxidavskiljning bidra? 2023.11.22
Skogens roll i energi- och klimatomställnigen 2023.09.05
Under 2021 antog EU ”den gröna given”, ett paket med förslag till ändringar i sin klimat-, energi-, transport- och skattepolitik som syftar till att göra regionen klimatneutral år 2050. Paketets utformning kommer att förhandlas under de närmsta åren, enligt färdplanen ”fit for 55”. EU planerar att skärpa och bygga ut sitt utsläppshandelssystem, införa klimattullar (så kallade gränsjusteringsmekanismer) och besluta om tuffare direktiv, exempelvis avseende hur skog nyttjas. Vidare ska omställningen påskyndas av den nya industripolitiken. Den antogs år 2020 och innehåller bland annat ett åtgärdspaket för att stödja den gröna omställningen av industrin. Hur påverkar politiken i EU svenska företags omställning och svensk politik?
Många menar att tillgång till insatsvaror som exempelvis fossilfri el och vissa mineraler är centralt för industrins klimatomställning. Det brukar anges att det krävs betydande investeringar i fossilfri elproduktion och utvinning av mineraler för att möta framtidens efterfrågan. Samtidigt försvåras dessa investeringar av långa tillståndsprocesser och osäkerhet kring framtida regelverk. Enligt flera rapporter efterfrågar företagen i allmänhet effektivare tillståndsprocesser, stabila spelregler och nationell samordning, snarare än finansiellt stöd. Hur domstolar, övrig statsförvaltning och kommuner organiserar sig, implementerar samt följer upp regelverk och processer påverkar förutsättningarna för omställningen. Det kan vara problematiskt om regeltolkningar och arbetssätt skiljer sig åt avsevärt mellan kommuner eller inom samma myndighet. Hur kan myndigheter jobba mer effektivt, ändamålsenligt och förutsägbart i sina beslutsprocesser?
Företagen efterfrågar kvalificerad arbetskraft för att ställa om sin produktion. Det sätter strålkastarljuset på behovet av investeringar i högre utbildning och forskning. Vidare behövs sannolikt investeringar i elnät och transportinfrastruktur (flyg, bil- och järnväg, hamnar) som företag är beroende av i sin omställning. Slutligen innebär nya företagsetableringar runt om i landet ökat behov av bostäder och utbyggd lokal samhällsservice. Vilket är statens ansvar för att underlätta företagens kompetensförsörjning och för att säkra infrastruktur vid stora energikrävande och ekonomiskt riskfyllda industriinitiativ? Och hur kan kommuner säkerställa ett tillräckligt utbud av bostäder och god samhällsservice?
Det finns flera målkonflikter som behöver beaktas i klimatomställningen. Exempelvis innebär ett ökat uttag av naturresurser och nyttjande av mark för produktion av ren el ingrepp i lokal miljö. De mineraler som i dag används vid till exempel batteriproduktion behöver brytas i gruvor. Skogen bidrar till biologisk mångfald samtidigt som ett aktivt skogsbruk också skapar förutsättningar för jobb, välfärd och en grön omställning. Vilka underlag behöver beslutsfattare för att fatta välavvägda beslut där olika mål står i konflikt med varandra?
En klimatpolitik som innebär höjda skatter, skärpta regleringar och klimattullar kan medföra ökade kostnader för såväl företag som hushåll. Om politiken innebär att exempelvis el- och drivmedelspriser stiger mer än vad som uppfattas som motiverat riskerar klimatomställningens folkliga förankring att minska, vilket försvårar genomförandet av den. Kostnaderna för hushåll, företag och kommuner fördelas olika beroende på exempelvis var i landet man är bosatt eller lokaliserad. Vilka är klimatomställningens potentiella förlorare och hur kan dessa bäst kompenseras?
Covid-pandemin och kriget i Ukraina har ändrat förutsättningarna för näringslivets klimatomställning. Kriserna har försenat och försämrat företagens tillgång till insatsvaror. Globala värdekedjor har visat sig sårbara när störningar och uteblivna leveranser har uppstått i handel med andra länder. Trots en uttalad ambition att ställa om kan kriser och andra oväntade förändringar tvinga företag och länder att, åtminstone tillfälligt, öka användningen av fossila bränslen. Samtidigt har pandemin påverkat resvanor vilket minskar användningen av fossila bränslen. Därtill har politiska ledare i flera länder understrukit att tempot i klimatomställningen måste öka som en följd av kriget i Ukraina, när energimarknader inte längre kan förlita sig på rysk gas och olja. Hur påverkas företagens omställningskraft av kriser och oförutsedda händelser?
AMF, Avfall Sverige, Energimarknadsinspektionen, Energimyndigheten, EIB, Finansdepartementet, Forskningsrådet Formas, Svenskt Näringsliv, Första AP-fonden, H2 Green Steel, Teknikföretagen, Industriarbetsgivarna, KK-stiftelsen, Skandia, LKAB, Luleå kommun, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Mistra, Preem, SCA, Skellefteå kommun, Stockholm Exergi, Svensk Vindenergi, Svenska Kraftnät, Trafikverket.
Svensk industri står mitt i en omfattande omställning med satsningar på koldioxidfria produktionsprocesser, förnybar eltillförsel och projekt för att säkra tillgången till kritiska råvaror. Den ökande omställningen belyser dock en rad utmaningar och potentiella konflikter, särskilt när det kommer till möjlig negativ (lokal) miljöpåverkan. Miljölagstiftningen, ursprungligen avsedd för att reglera sådan påverkan, ifrågasätts nu som en potentiell hinder för klimatomställningen. Denna rapport fokuserar på hur tillståndsprövningen enligt den svenska miljöbalken kan anpassas för att effektivt reglera lokal miljöpåverkan utan att äventyra dagens nödvändiga investeringar för klimatomställningen.
Författare: Maria Pettersson, professor i miljö- och naturresursrätt, och Patrik Söderholm, professor i miljö, energi- och naturresursekonomi, båda Luleå tekniska universitet (LTU)
Lansering: hösten 2023
Rapporten handlar om förändringen i EU:s syn på klimatpolitik och övergången från att behandla klimatomställningen som ett traditionellt miljöproblem till att se det som en utvecklingsfråga för hela ekonomin. Rapporten beskriver tidigare strukturomvandlingar och diskuterar vilka lärdomar som kan dras av dem för att nå klimatmålen. Fokus ligger på politiken roll som en möjliggörare och katalysator i omställningen. Även risker och utmaningar med en starkare politisk styrning av samhällsutvecklingen lyfts.
Författare: Fredrik N G Andersson, docent, Nationalekonomiska institutionen, Lunds universitet, Fredric Bauer, fil. dr., Institutionen för teknik och samhälle, Lunds tekniska högskola, Lars J Nilsson, professor, Institutionen för teknik och samhälle, Lunds tekniska högskola.
Lansering: Våren 2024.