Behöver vi sinnesjukhus för psykotiska datorer? Är vår enda valfrihet den mellan 18 0ch 20 procents arbetslöshet i framtidens informationssamhälle? Eller har vi en chans att göra upp med den gamla arbetsetiken och göra den till en fritidsetik? Borde industridepartementet, likt sin franska motsvarighet, satsa på en folkets kultur av informationsteknik? Kan vi flytta hem allt kontors- och industriarbete och telependla via datanätet?