Demokratirådets rapport 2021. Polarisering i Sverige

Henrik Oscarsson Torbjörn Bergman Annika Bergström Johan Hellström

Det finns få tecken på att vi i Sverige har en polarisering som hotar att lamslå demokratiska samtal eller processer. Det svenska partisystemet har alltid varit starkt polariserat och den ideologiska vänster–högerpolariseringen kännetecknas av stabilitet snarare än förändring. Det visar fyra forskare i ”Demokratirådets rapport 2021: Polariseringen i Sverige”, som släpps av SNS i dag.

Demokratirådets rapport 2021. Polarisering i Sverige 3,7 MB PDF

I samhällsdebatten framställs det ofta som om vi lever i en särskilt polariserad tid. Men i motsats till många andra bedömare visar rapportförfattarna att dagens Sverige inte är ovanligt ideologiskt polariserat, i alla fall inte i en historisk jämförelse.

Under ledning av statsvetarprofessorn Henrik Ekengren Oscarsson har forskarna i SNS Demokratiråd 2021 studerat hur utbredd den ideologiska polariseringen är i Sverige. Utifrån ett trettiotal indikatorer analyserar författarna graden av ideologisk polarisering över tid och i jämförelse med andra länder. Tyngdpunkten ligger på politisk polarisering bland demokratins viktigaste aktörer: medborgare, partier, förtroendevalda och medier.

Några resultat från rapporten:

Hög men stabil polarisering på vänster–högerskalan

> Sveriges partisystem har alltid varit starkt polariserat i vänster–högerfrågor, såsom fördelningspolitik.
> Vi ser nu en förhöjd konfliktnivå i den svenska riksdagen i form av utskottsreservationer, fler tillkännagivanden och mer negativ ton i riksdagsdebatterna. Men det kan förklaras av nya parlamentariska omständigheter snarare än växande ideologiska avstånd mellan partier och ledamöter.
> Bland medborgarna är åsiktspolariseringen hög men oförändrad så långt tillbaka forskarna kan mäta.

En ny kulturell värderingsdimension har ändrat den politiska spelplanen

Utifrån den kulturella värderingsdimensionen var polariseringen av Sveriges partisystem ännu fram till 2010 lägst i Västeuropa. Men nu ser forskarna tecken på ökat ideologiskt avstånd när det gäller frågor som rör mångkultur, identitet, globalisering och migration. I synen på flyktingmottagning har till exempel en del partier blivit mer generösa (Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet) samtidigt som andra partier har blivit mer restriktiva (Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna). Den kulturella värderingsdimensions ökade betydelse kan bland annat förklara Sverigedemokraternas valframgångar, slutet för Allianspartiernas samarbete och svårigheterna att bilda regeringar.

»Vi kan vara i början av en trend mot ökad ideologisk polarisering, även om de nivåer vi uppmäter i dag liknar de vi har haft vid flera tillfällen under 1900-talet«, säger Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och Demokratirådets ordförande.

Medieaktörer inte längre ifrån varandra ideologiskt i dag

Etablerade medieaktörer står inte längre ifrån varandra ideologiskt i dag än tidigare. Snarare finns tecken på en ökad konvergens sett till ägande och innehåll, skriver forskarna i rapporten. Det finns visserligen andra aktörer än de traditionellt journalistiska som tar sig in i nyhetsrapporteringen, men etablerade nyhetsmedier är fortfarande helt dominerande:

»Även om vi kan se en tendens till ökad ideologisk pluralism mellan etablerade och så kallade alternativa medier ser vi inga tecken på att medborgarnas nyhetskonsumtion har förändras på ett sätt som skvallrar om någon tydligt förhöjd polariseringsgrad«, säger Annika Bergström, professor i journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet.

Författarna framhäver att ideologisk polarisering är nödvändig för en levande demokrati. Men den får inte bli så stark att det hotar att lamslå demokratiska samtal eller processer:

»Även om den känslomässiga, så kallade affektiva, polariseringen har ökat något i Sverige, så saknas flera grundförutsättningar för en ond spiral mot systemskadlig polarisering, så som den vi ser i USA. Vi har en konsensusinriktad politisk kultur, ett flerpartisystem med proportionella val och medborgare med en allsidig nyhetskonsumtion. Att tolka utvecklingen i Sverige utifrån det som händer i USA leder fel«, säger Henrik Ekengren Oscarsson.

Kontakt

SNS Demokratiråd 2021 består av:
Henrik Ekengren Oscarsson (ordförande), professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, henrik.oscarsson@pol.gu.se, +46 70 889 99 43

Torbjörn Bergman, professor i statsvetenskap vid Umeå universitet, torbjorn.bergman@umu.se, +46 70 575 73 00

Annika Bergström, professor i journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet, annika.bergstrom@jmg.gu.se, +46 70 923 37 61

Johan Hellström, docent i statsvetenskap vid Umeå universitet, johan.hellstrom@umu.se, +46 70 636 96 99