För tre år sedan publicerade forskaren Sandra Håkansson en SNS Analys med titeln ”Betalar kvinnor ett högre pris för makten? Hot och våld mot svenska politiker”. Då slog hon fast att framträdande kvinnliga politiker utsätts för mer hat och hot än sina manliga kollegor. Ingenting tyder på att situationen förändrats.
– Min forskning visade att kvinnor i toppen av politiken utsätts mer än män på samma positioner, menar Sandra Håkansson
Hot och hat mot svenska politiker har under det senaste decenniet blivit ett allt mer påtagligt problem.
– Forskning visar att andelen politiker som utsätts varierar över tid, men trenden tyder på att hot och trakasserier har ökat under 2010-talet och sedan fortsatt att ligga på en hög nivå sedan senare delen av 2010-talet. Problemet är störst bland folkvalda på framträdande poster och värst drabbas kvinnor i ledande roller, enligt Sandra Håkansson.
I sin studie kunde hon se tydliga skillnader i vilken typ av angrepp som drabbar män respektive kvinnor.
– Angreppen på män handlar oftare om deras politiska ställningstaganden och kompetens, medan angreppen på kvinnor är mer personfokuserade, förklarar hon.
De attacker som riktas mot kvinnliga politiker har ofta en grövre ton. De innehåller sexualiserat språk, hot om sexuellt våld och hatretorik.
– Min forskning visar att skillnaderna mellan könen inte kan förklaras av att kvinnorna och männen företräder olika partier eller driver olika frågor. Mycket tyder på att det är förövarnas sexistiska attityder som gör att kvinnliga politiker är mer utsatta än manliga, säger Håkansson.
Trots att ingen uppföljande studie genomförts finns det inget som tyder på att situationen förbättrats.
Sandra Håkanssons arbete fortsätter. I april publiceras SNS Demokratirådsrapport där Håkansson är en av författarna. Rapporten handlar om demokratin i riksdagen och behandlar bland annat hot och trakasserier mot riksdagsledamöter.