I den här rapporten belyser Mikael Priks effekten av polisinsatser och övervakningskameror på brottslighet, två områden som det satsats mycket på de senaste åren. Forskning om hur olika insatser påverkar brottslighet kan ge värdefull information om hur stora resurser samhället bör lägga på olika typer av insatser.
Rapportens resultat
Effekten av polisinsatser på brottslighet
- Det finns numera internationella studier med bra forskningsmetoder som hanterar problemen med orsakssamband. De visar huvudsakligen att polisinsatser minskar brottslighet som våldsbrott och stölder, i vissa fall i stor utsträckning.
- Det finns ännu relativt få svenska studier om effekten av polisinsatser på brottslighet som fokuserar på orsakssamband. De studier som finns visar att supporterpolis, insatser mot livsstilskriminella och övervakning i utsatta områden har varit effektiva i att minska brottslighet.
- Få studier analyserar hur kriminalitet påverkas i områden som ligger nära områden med förändrade polisinsatser, så kallade spridningseffekter. I forskningen kring så kallade hotspots fann man emellertid att den brottslighet som minskade tack vare ökade polisinsatser inte förflyttas till andra närliggande områden utan om något minskade även där.
Effekten av övervakningskameror på brottslighet
- Det finns ännu få studier om effekten av övervakningskameror på brottslighet som använder svenska data och som fokuserar på att mäta orsakssamband.
- Ett resultat som återkommer i den internationella forskningen och även i en studie från Stockholms tunnelbana är att övervakningskameror tenderar att minska antal anmälda brott med cirka 20 till 25 procent i stadsmiljö. Det vanligast förekommande resultatet är att stölder minskas, men det finns studier som visar att även våldsbrott minskar.
- Få studier gör samhällsekonomiska beräkningar av polisinsatser och övervakningskameror, vilket kanske är den viktigaste informationen att få tillgång till för beslutsfattare.
Rapportens rekommendationer
Det behövs mer forskning som använder svenska data och starka metoder för att kunna ge tydligare policyrekommendationer. Ett sätt att få sådana studier är att öka samarbetet mellan Polisen och forskare, där man i bästa fall tillsammans kan genomföra randomiserade experiment.
Författare
Mikael Priks är professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet.