Tolv forskare i statsvetenskap och nationalekonomi analyserar det svenska ordförandeskapet i EU hösten 2009.
De granskar den faktiska politikutvecklingen inom en rad områden och i vilken utsträckning svenska intressen realiserats. De problematiserar ordförandeinstitutionen i EU-systemet och bidrar därmed till en djupare förståelse av EU:s politiska system samt av hur den europeiska politiska nivån och statsnivån länkas samman i ett komplext politiskt arrangemang.
Här besvaras och diskuteras en rad nyckelfrågor. Hur väl nådde Sverige de målsättningar som ställts upp inför ordförandeskapet? Vilken roll spelade det institutionella kaos som rådde under hösten, med tanke på det nytillträdda parlamentet, frånvaron av en fungerande kommission och turerna kring Lissabonfördraget? Vilken betydelse hade ordförandeskapet i den svenska inrikespolitiken? Vilka tecken kan skönjas på bestående avtryck vad gäller svensk Europapolitik? Vad kännetecknade det svenska ordförandeskapet 2009 i termer av ledarskap, effektivitet och legitimitet i de andra EU-medlemmarnas ögon?
Boken avslutas med en sammanfattande analys i form av en jämförelse med det första svenska ordförandeskapet 2001.
Redaktör: Rikard Bengtsson.
Övriga författare: Hans E. Andersson, Matilda Broman, Karin Bäckstrand, Jonas Eriksson, Karl Magnus Johansson, Fredrik Langdal, Madelene Lindström, Malena Rosén Sundström, Henrik Sikström, Göran von Sydow och Jonas Tallberg.