Partilojalitet är en förutsättning för den parlamentariska demokratin. Om riksdagsledamöter sätter sina personliga intressen framför partiets gemensamma så kan partiet inte infria sina löften till väljare, medlemmar och andra partier. Men de folkvalda politikernas lojalitet sätts ibland på hårda prov.
Införandet av personval och förändringarna av den statliga budgetprocessen – två institutionella reformer som genomfördes på 1990-talet – har ändrat förutsättningarna för ledamöternas lojalitet.
Boken analyserar de interna maktspelen i riksdagens partigrupper och författaren undersöker vad som hänt med partilojaliteten i riksdagen efter personvals- och budgetreformen. Ett omfattande och varierat material kastar nytt ljus över spelet mellan ledamöter och partigruppernas ledning.