Ilmar Reepalu om Välfärdsutredningen

Seminarium 2016.11.22

Välfärden är ingen vanlig marknad

Det sa Ilmar Reepalu under tisdagens seminarium på SNS, där han presenterade den del av Välfärdsutredningen som berör reglering av privata välfärdstjänster.

Regeringens utredare menade bland annat att det finns en risk att företag drar ner på kvalitet som är svår att mäta och att vinstintresset leder till segregering och minskad likvärdighet. Han argumenterade för att vinstsyftet leder till minskad mångfald då stora vinstdrivande företag köper upp de små företagen.

Utredningen föreslår tillståndsprövning för de som vill ta del av offentliga medel och att välfärdsföretag ska drivas i separat juridisk person. Högsta tillåtna rörelseresultat rekommenderas vara statslåneränta med ett tillägg på 7 procent. Huvuddelen av pengarna kommer då att stanna i verksamheten.

Sammanfattningsvis menade Reepalu att utredningen står för ett brukarperspektiv som ser till elevers och vårdtagares intressen, medan kritikerna, enligt honom, sätter företagen i främsta rum.

Eva-Maj Mühlenbock, partner vid advokatfirman Lindahl, bidrog med ett rättsligt perspektiv på frågan och hävdade att utredningens förslag om vinstbegränsningar strider mot såväl svensk rätt som EU-rätt. Man bör inte kasta bort det samarbete som finns mellan det privata och offentliga, utan istället bör reglerna kring kvalitet skärpas, föreslog Mühlenbock.

Karin Edmark, docent vid SOFI, gav ett skolperspektiv och menade att det inte finns något stöd i forskningen som säger att vinstdrivande skolor håller lägre kvalitet. Däremot visar studier att det förekommer en del problem med friskolor, såsom betygsinflation. Enligt Edmark finns det dock bättre sätt att komma åt de här problemen än med vinstreglering.

Per Strömberg, professor i finansiell ekonomi, menade bland annat att vinsttaket tar bort fördelarna med vinstdrivande verksamhet utan att öka kvaliteten. Det vore därför bättre att endast ha offentlig verksamhet om problemen blir för stora. Han argumenterade också för att vinsttaket gynnar de större koncernerna, samtidigt som de missgynnar de mindre entreprenörsdrivna verksamheterna.