Hälften av alla svenskar arbetar i informationsarbete. Informationssamhället – det är inte bara, inte ens huvudsakligen, informationsteknik!
Vilka lagar styr då den verksamhet där abstrakt information, inte konkreta produkter, är den grundläggande faktorn? Flera av dem blir till synes paradoxala:
- Det gäller inte att spara resurser utan att rädda sig från informationsfloden.
- Man köper inte exklusiv information dyrt utan snarare det man redan vet billigt.
- Kapitalet betalar för att utbilda de anställda men de som arbetar kan i sin tur expropriera kapitalets insatser.
Utvecklingen in i informationssamhället tycks inte leda till färre utan till fler personliga, mänskliga kontakter. Därför att mänsklig kreativitet , utvecklad i en stimulerande miljö, är den avgörande framgångskraften.
Ny informationsteknik kan utnyttjas för decentralisering – men kan tvärtom också leda till hård centralisering. En centralisering förklädd till decentralisering.
Tekniken är inte längre något som vi människor måste underordna oss, utan så flexibel att vi kan få våra önskemål och behov tillgodosedda. Men känner vi dessa krav, behov och önskemål?