De senaste tio åren har varit en period med stora förändringar i aktieägandet. Privatpersoner som ägare har minskat i betydelse medan institutioner ryckt fram. Tre fjärdedelar av de svenska börsaktierna ägs i dag av institutioner som investmentbolag, försäkringsföretag, industriföretag, stiftelser och aktiefonder. Hur agerar dessa institutioner som ägare? Kan de behöva ett konstruktivt inflytande på företagen?
Vad innebär den nya ägarstrukturen för företagens effektivitet och aktiemarknadens funktionssätt? Vilka effekter får härvid olika former av in låsningar, t ex kors- och självägande? Dessa frågor diskuteras mot bakgrund av en undersökning av de 100 största institutionella aktieägarna.