De svenska kommunerna ansvarar för att finansiera och erbjuda tjänster som utgör kärnan i det svenska välfärdssamhället. Med stora samhällsutmaningar framöver har kommunernas förmåga att kunna tillhandahålla välfärdstjänster med god kvalitet börjat ifrågasättas. 2019 års Konjunkturråd granskar den svenska kommunmodellen och kommunernas förutsättningar att fullfölja sitt uppdrag. Rapporten presenteras i januari 2019.
Kommunerna står inför stora utmaningar vad gäller finansiering, kompetensförsörjning, åldrande befolkning och ett högt flyktingmottagande, men de har också att ta itu med till exempel fallande elevresultat och ökad sjukfrånvaro bland personal i äldreomsorgen.
Mot den bakgrunden har SNS tillsatt en grupp ledande samhällsforskare som, inom ramen för SNS Konjunkturråd, ska granska den svenska kommunmodellen utifrån ekonomisk teori och de egna nationella förutsättningarna, samt undersöka hur den står sig internationellt.
– Jag är mycket nöjd med att vi lyckats samla en så kunnig forskargrupp. Det är centralt att kommunernas förutsättningar att fullfölja sitt uppdrag kartläggs och analyseras, säger Mia Horn af Rantzien, vd SNS.
Forskarna kommer att undersöka om det krävs mer omfattande reformer, till exempel kommunsammanläggningar eller att kommuner får olika stort ansvar, beroende på vad de bedöms klara av. Rådet ska också studera om den statliga styrningen behöver förändras.
– En oklar ansvarsfördelning mellan stat och kommun kan vara en av orsakerna till bristande kvalitet i välfärdstjänsterna. Den nuvarande statliga styrningen riskerar att underminera huvudpoängen med det kommunala självstyret, säger Eva Mörk, ordförande i SNS Konjunkturråd 2019.
Om SNS Konjunkturråd 2019
Eva Mörk är ordförande i rådet och professor i nationalekonomi, med särskilt inriktning offentlig ekonomi, vid Uppsala universitet. Hon forskar om kommunal ekonomi, arbetsmarknad, barnomsorg, barns hälsa och socialpolitik. Hennes forskning har publicerats i ett flertal internationella tidskrifter och hon har också varit med och skrivit flera populärvetenskapliga böcker, rapporter och artiklar. För SNS räkning var hon 2014 medförfattare till boken ”Hellre rik och frisk. Om familjebakgrund och barns hälsa”.
Gissur Ó Erlingsson är biträdande professor i statsvetenskap vid Linköpings universitet. Hans huvudsakliga forskningsintresse är lokal politik och förvaltning, särskilt de politiska partiernas arbete, de förtroendevaldas villkor och riskerna för offentlig korruption på lokal nivå. Han har även studerat frågan om det finns en optimal storlek på kommuner och 2015 varit medförfattare till ”SNS Analys nr 26. Strategier för att möta småkommunernas utmaningar”.
Lovisa Persson är forskare i nationalekonomi vid Institutet för näringslivsforskning (IFN). Hon disputerade 2015 i nationalekonomi vid Uppsala universitet på en avhandling om effekter av politisk representation och finanspolitiska ramverk på kommunala budgetar. I sin forskning undersöker hon vilken betydelse konkurrensutsättningen i offentlig sektor har för tjänsternas innehåll och kvalitet.
Jørn Rattsø är sedan 1990 professor i nationalekonomi vid Institutt for samfunnsøkonomi, Norges Teknisk-Naturvitenskapelige Universitet i Trondheim. Han har främst studerat offentlig ekonomi samt ekonomisk tillväxt och utveckling. Han har lett och deltagit i ett antal offentliga utredningar i Norge, bland annat var han ordförande i Produktivitetskommissionen 2014‒2016.
Vad är SNS Konjunkturråd?
SNS tillsätter årligen en grupp forskare som under benämningen SNS Konjunkturråd analyserar hur samhällsekonomin fungerar över tid när det gäller olika centrala frågor. Baserat på slutsatserna lämnar sedan forskarna rekommendationer till politiker, och ibland även till andra beslutsfattare. Tidigare råd har bland annat belyst skuldsättningen och den finansiella stabiliteten, statens investeringar i transportinfrastruktur, tudelningen på den svenska arbetsmarknaden och kapitalbeskattningens förutsättningar. Forskarnas rapport presenteras och diskuteras vid SNS-seminarier i Stockholm samt i SNS lokalgrupper runt om i Sverige och utomlands. Finansministern och ansvarig fackminister bjuds in att kommentera forskarnas slutsatser. SNS vill genom Konjunkturrådet bidra till att samhällsdebatten grundar sig på forskning av hög vetenskaplig kvalitet. Rapporterna brukar få stor uppmärksamhet i medierna. SNS Konjunkturråd har funnits sedan 1974. Totalt har drygt hundra forskare medverkat. Rapporternas författare svarar för analys, slutsatser och förslag. SNS som organisation tar inte ställning till dessa.