I går samlades för första gången referensgruppen till SNS nystartade forskningsprojekt som belyser den högre utbildningens och forskningens organisering, finansiering och styrning. I den namnkunniga referensgruppen sitter personer på ledande befattningar inom forskningsintensiva företag, universitetsrektorer, generaldirektörer för forskningsstiftelser och företrädare från fack- och arbetsgivare.
Systemet för högre utbildning och forskning är grundläggande för att Sverige ska kunna behålla sin position som kunskapsnation med fortsatt stark ekonomisk tillväxt och högt välstånd. Det kommer att vara avgörande att tillgodose arbetsmarknadens efterfrågan på alltmer avancerade kompetenser och att det finns goda förutsättningar för att bedriva forskning.
»Det blir centralt att belysa såväl hur forskning finansieras som fortbildning och livslångt lärande i projektet. Det handlar om komplexa frågor och det kommer säkert att finnas olika synpunkter i referensgruppen – huvudsaken är att de forskare som är knutna till projektet får frihet och att det blir högt i tak i diskussionerna«, säger Stefan Bengtsson, rektor och vd för Chalmers tekniska högskola och ordförande för referensgruppen.
Sverige är ett av de länder i världen som satsar mest av sina resurser på högre utbildning och forskning som andel av BNP. Diskussionen om sektorns utmaningar kännetecknas av ett antal målkonflikter.
»Vi hoppas kunna bidra med underlag och fakta kring exempelvis om resurser ska satsas på spetsforskning eller om de ska spridas jämnt över landet, om forskningsfinansiering ska centralstyras eller om lärosätena ska få mer autonomi att fritt förfoga över sina medel«, säger Jonas Klarin, forskningsledare för projektet.
Frågeställningarna behandlas i ett tiotal rapporter, skrivna av forskare som knyts till projektet. Redan i höst lanseras tre skrifter på ämnena byråkratiseringen av den högre utbildningen, digitaliseringen av universitetens undervisning samt i vilken utsträckning det lönar sig att läsa in högskolebehörighet senare i livet. I början av nästa år kommer en rapport som analyserar hur forskningsresurser påverkar vetenskaplig produktivitet, samt en rapport om hur styrningen av forskningsmedel påverkar forskningens innehåll och om dettta hotar den fria forskningen. Under projektets gång anordnar SNS också fortlöpande seminarier på centrala teman för att vara en mötesplats för kunskaps- och erfarenhetsutbyte.
»Det är väldigt roligt att vi kunnat knyta så mycket kompetens till projektet genom referensgruppen, som också bidrar med finansiering till projektet. Det borgar för att vi kommer kunna bidra med ny kunskap där den behövs som mest. Vi ser det också som ett tecken på att det finns ett stort förtroende för SNS«, säger Jonas Klarin.
I referensgruppen ingår:
AstraZeneca, Anna Sandström, Director Science Policy and Relations Europé
Chalmers tekniska högskola, Stefan Bengtsson, rektor
Ericsson, Torbjörn Lundahl, programdirektör Ericsson Research
Formas, Ingrid Petersson, generaldirektör
Forte, Jonas Björck, generaldirektör
KK-stiftelsen, Eva Schelin, vd
Kungliga vetenskapsakademien, Hans Ellegren, ständig sekreterare
Lunds universitet, Erik Renström, rektor
Saab AB, Lena Eliasson, Senior Vice President and Head of Group Human Resources
SACO, Håkan Regnér, Senior Economist
SKR, Eva Marie Rigné, forsknings- och utvecklingssamordnare
Stiftelsen för Strategisk Forskning, Lars Hultman, vd
Stockholms universitet, Astrid Widding Söderbergh, rektor
Svenskt Näringsliv, Magnus Wallerå, chef för avdelningen utbildning, forskning och innovation
Sveriges Förenade Studentkårer, Linn Svärd, ordförande
Sveriges Ingenjörer, Ulrika Lindstrand, förbundsordförande
TCO, Sofia Hylander, tf utredningschef
UKÄ, Anders Söderholm, gd
TRR, Lennart Hedström, vd
VR, Johan Lindell, chef för avdelningen för forskningspolitik
Vinnova, Fredrik Hörstedt, avdelningschef för internationella samarbeten
Volvo Cars, Stefan Christiernin, Director External Research
SNS Vetenskapliga råd, Per Strömberg, Professor i finansiell ekonomi, Handelshögskolan i Stockholm