Projektet tar ett helhetsperspektiv på pensionssystemet och tar upp frågor som berör både tjänstepensionen och den allmänna pensionen.

Det svenska pensionssystemet står inför flera stora utmaningar. En åldrande befolkning sätter press uppåt på pensionsåldern. Samtidigt väntas antalet fattigpensionärer öka. Hur kan pensionssystemet som helhet ge både trygghet för individen och rätt incitament till ett längre arbetsliv?

De nya utmaningarna

Både det allmänna pensionssystemet och tjänstepensionssystemet har genomgått reformer som stärkt sambandet mellan pension och livsinkomst. Reformerna har också inneburit ett ökat inslag av valmöjligheter för individen. De genomförda reformerna till trots står pensionssystemet inför nya utmaningar.

En rad förändringar i omvärlden kommer att påverka pensionssystemets funktionssätt. Den ökade medellivslängden kommer att sätta press nedåt på pensionsnivåerna. Det allmänna pensionssystemet och tjänstepensionssystemen interagerar med varandra och med skatte- och bidragssystemet i stort. Förändringar i pensionsnivåerna kan därför få konsekvenser långt utanför pensionssystemet. Människor har också blivit alltmer rörliga över landsgränserna. Pensionssystemen kan däremot sägas vara utformade utifrån det underförstådda antagandet att framtida pensionärer i normalfallet har arbetat i Sverige under ett helt yrkesliv.

Frågeställningar

  • Ett längre arbetsliv skulle minska pressen på de framtida pensionsnivåerna. Sambandet mellan pensionssystemet och längden på arbetslivet går dock också i den andra riktningen. Pensionssystemet kan påverka längden på arbetslivet. Sambandet mellan arbetslivets längd och pensionssystemen är en viktig fråga att analysera, i båda riktningarna.
  • Fler, såväl infödda svenskar som invandrare, kommer att ha arbetat delar av sitt yrkesliv utomlands. Det innebär att den svenska inkomstpensionen blir lägre för dessa individer. I vissa fall, men inte alla, kompenseras det av utländska pensioner. Även personer som av andra skäl under långa perioder stått utanför den svenska arbetsmarknaden får en låg inkomstpension. Finns det skäl att mot bakgrund av det överväga ändringar i pensionssystemet?
  • För att vara politiskt stabilt måste pensionssystemet uppfattas som legitimt. Vad krävs för att garantera legitimiteten för pensionssystemet?

Fakta om projektet

Genomförda konferenser

27/11 2018 Den komplexa tjänstepensionen
19/6 2018 Pensionssystemets demografiska utmaningar
25/4 2018 Bör arbetsgivare få större kostnadsansvar för sjukersättningen för äldre?
27/11 2017 Missgynnar pensionssystemet kvinnor?
8/6 2017 Den allmänna pensionsavgiften och inkomstskatten
21/3 2017 Vad händer när allt fler väljer ett tidsbegränsat uttag av sin tjänstepension?
17/1 2017 Tidsbegränsat eller livsvarigt uttag av tjänstepension – vad avgör?
14/11 2016 Hur underlätta för bättre beslut vid pensionssparande?
30/11 2015 Vem tar ansvaret för att pensionssystemet uppmuntrar till ett längre arbetsliv?

Publikationer

Finansiering och referensgrupp

I referensgruppen ingår Alecta, AMF, Folksam, Försäkringskassan, Handelsbanken Liv, Nordea Liv & Pension, Pensionsmyndigheten, SEB, Sjunde AP-fonden, SPP, SPV, Svensk Försäkring och Sveriges Kommuner och Landsting.

Tidsplan, projektledning och kontaktuppgifter

Programmet startade 2016 och avslutades i december 2018.

Forskningsledare
Stefan Sandström, stefan.sandstrom@sns.se, 08-507 025 64

Projektledare
Anna Hasselqvist Haglund, anna.haglund@sns.se, 0722-51 36 81.