Kapital behövs för investeringar i produktion, boende och infrastruktur – och för hushållens konsumtion och trygghet. År 2015 utgjorde kapitalskatterna en åttondel av skatteintäkterna i Sverige. Samtidigt som kapitalets betydelse ökar växer oron för att en ojämn förmögenhetsfördelning skapar klyftor som kan få betydande social och politisk sprängkraft.
SNS Konjunkturråd 2018 undersöker kapitalets omfattning och fördelning i Sverige och riktlinjer för hur en framtida kapitalbeskattning bör utformas. Rapporten presenterar en stor kartläggning av svenskarnas attityder till förmögenhetsfördelningen och kapitalbeskattningen. Rådet utvärderar också specifika förslag om kapitalskatter utifrån lärdomar från ekonomisk teori och empiriska studier.
– Sverige står inför flera vägval när det gäller kapitalbeskattningens framtid. Dessa frågor har dock hamnat i skymundan i den svenska debatten, vilket är olyckligt eftersom kapitalets betydelse har ökat markant. Syftet med vår rapport är att ge förslag på hur Sverige kan utforma sin kapitalbeskattning utan att kväva växtkraften och utan att kapitalet flyr utomlands, säger SNS Konjunkturråds ordförande, Daniel Waldenström.
SNS Konjunkturrådsrapport 2018.
Stefan Sandström, stefan.sandstrom@sns.se, tel: 08-507 025 64
Daniel Waldenström (ordförande), professor i nationalekonomi vid Institutet för Näringslivsforskning och gästprofessor vid Sorbonne (Paris School of Economics).
Spencer Bastani, docent i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet.
Åsa Hansson, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet.
Rapporten presenterades i januari 2018.
Anslag har erhållits från Jan Wallanders och Tom Hedelius Stiftelse.