Nya effektiva läkemedel bidrar till att göra oss friskare. Det innebär stora vinster för individen och samhället. Ofta kan de ersätta kostsamma vårdinsatser. Samtidigt tenderar nya läkemedel att kosta allt mer, ibland mycket mer än de läkemedel de eventuellt ersätter.
Introduktion av nya läkemedel väcker därför en rad frågor om hur nya läkemedel ska värderas och hur värdet ska kunna vägas mot kostnaden. Frågor som saknar bra svar är bland annat följande: Hur ska ett läkemedels nytta utöver direkt patientnytta bedömas? Hur ska vid beslut om läkemedelsanvändning beaktas att kostnaderna ofta bärs av andra än dem som drar nytta av läkemedlet? Hur ska man förhålla sig till att kostnader för att utveckla, producera och använda läkemedel typiskt sett uppkommer långt innan någon nytta uppstår? Ska Sverige vara pionjär eller eftersläntrare när det gäller att använda nya läkemedel? Hur ska forsknings- och näringspolitiska aspekter bedömas? Ska vi ha olika svar på sådana frågor i olika delar av landet?
Svaren har stor betydelse för vilka läkemedel som faktiskt kommer att användas. De påverkar vilka läkemedel som introduceras och förskrivs, hur läkemedels- respektive vårdkostnaderna utvecklas, vilka hälsoeffekter som nås och vad dessa i sin tur betyder för såväl berörda individer som för t ex sysselsättning, sjukskrivning och arbetsproduktivitet.
Syftet med forskningsprogrammet var att belysa värdet av nya läkemedel ur ett brett samhällsperspektiv. Baserat på både teoretiska och empiriska studier skulle projektet utmynna i policyslutsatser.
Projektet genomfördes (efter en förstudie som presenterades 2011) i tre faser :
Bröstcancer, kronisk myelogisk leukemi och diabetes. Ansvariga forskare är Katarina Steen Carlsson, Ulf-G. Gerdtham och Ulf Persson, IHE- Institutet för Hälso– och Sjukvårdsekonomi, IHE
Reumatoid artrit. Ansvarig forskare är Martin Neovius, Karolinska Institutet
Hjärt- och kärlsjukdom: lipidsänkande läkemedel. Ansvariga forskare är Morten Andersen och Helle Kieler, Karolinska Institutet
Dessa rapporter publicerades i februari 2013 och kan laddas ner här.
Samband mellan nya läkemedel, livslängd och vårdkostnader i Sverige. En empirisk studie föreligger. Den kompletteras med en uppföljande policyrapport: The Value of Pharmaceutical Innovation. Författare: Frank Lichtenberg, Columbia University, och Billie Pettersson, MSD.
Professionen, pennan och pengarna. Ansvariga forskare är: Mats Brommels och Johan Hansson, Karolinska Institutet.
Värdering och implementering av nya läkemedel med exempel från cancerområdet. Författare: Bengt Jönsson, Handelshögskolan i Stockholm, och Nils Wilking, Karolinska Institutet.
Nya läkemedel i tidig implementeringsfas: kan analyser av svenska registerdata bidra med ny kunskap om förekomst av och kostnader för läkemedelsrelaterad sjuklighet? Författare: Hanna Gyllensten, Nordic School of Public Health, NHV, och Katarina Steen Carlsson, IHE.
När är det rimligt att betala själv? Om samhällets respektive individens ansvar för att finansiera läkemedel och läkemedelsnära produkter. Författare: Per Carlsson och Gustav Tinghög, Linköpings universitet.
Räkna med register och randomisera mera – ett smartare sätt att få kunskap i vården. Författare: Joakim Ramsberg och Martin Neovius, Karolinska Institutet.
De tre förstnämnda rapporterna publicerades den 30 maj, de övriga efter sommaren 2013.
Projektet avrapporteras hösten 2013 i den samlade slutrapporten Värdet av läkemedel som presenterades vid en SNS-konferens i november 2013.
En referensgrupp följde projektet och gav synpunkter på dess inriktning och upplägg. Forskarna svarade självständigt för metod och slutsatser.
I referensgruppen ingick representanter för följande företag, myndigheter och organisationer: AbbVie, Apotekarsocieteten, Apoteket AB, AstraZeneca, Finansdepartementet, HealthCap, Janssen-Cilag AB, LIF – De forskande läkemedelsföretagen, Läkemedelsverket, Merck Sharp & Dohme, Näringsdepartementet, Pfizer, Sveriges Kommuner och Landsting, Stockholms läns landsting, Socialdepartementet, Socialstyrelsen, Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverket och VINNOVA. Ordförande är Michael Sohlman.
Finansieringen skedde genom bidrag från referensgruppen.
Ansvarig forskningsledare: Göran Arvidsson, goran.arvidsson@sns.se.
Petter Hojem, petter.hojem@sns.se.