Få kvinnor med flyktingbakgrund jobbar i rutsubventionerade företag

Företag som tar emot rutavdrag sysselsätter många kvinnor som är utrikes födda, men relativt få av dem har flyktingbakgrund. Det visar en ny studie av nationalekonomen Johanna Rickne, som publiceras av SNS.

SNS Analys nr. 56. Kvinnor med flyktingbakgrund i rutsubventionerade foretag 299,7 KB PDF

Regeringen har nyligen tillsatt en utredning som ska lämna förslag om utvidgningar av rutavdraget. I en ny SNS-rapport undersöker nationalekonomen Johanna Rickne i vilken utsträckning företag som tagit emot rutavdrag sysselsätter kvinnor med flyktingbakgrund. Studien bygger på svenska registerdata. Rickne kommer fram till att rutavdraget har skapat en ny efterfrågan på så kallade enkla jobb, det vill säga jobb med låga krav på utbildning och språkfärdigheter. Priset på hushållsnära tjänster sjönk med nära nog hela subventionen och har sedan ökat i nivå med inflationen. Det innebär att reformen kan antas ha gett maximal utveckling i form av ökad sysselsättning och ökat företagande.

Majoriteten av de som är sysselsatta i rutsubventionerade företag, både som anställda och egenföretagare, är kvinnor. En stor andel av dem är utrikes födda och de allra flesta, över 98 procent, har svenskt personnummer. Tillfälliga arbetskraftsinvandrare från Europa verkar alltså utgöra en blygsam andel. Däremot har bara 3,0–3,3 procent av kvinnorna flyktingbakgrund. Det är en hälften så hög andel jämfört med företag inom lokalvårdsbranschen som inte är nischade mot de tjänster som avdraget täcker, exempelvis städning av kommersiella lokaler. Andelen kvinnor med flyktingbakgrund är också hälften så hög i de rutsubventionerade företagen jämfört med inom hemtjänsten. Detta mönster redovisas i figuren nedan.

I studien undersöks också vilken arbetsmarknadssituation personer som sysselsätts i rutsubventionerade företag hade innan de inträdde i branschen. Resultaten visar att ungefär 15 procent befann sig i ekonomiskt utanförskap. Det är lägre än för den övriga lokalvården och för restaurangbranschen, men snarlikt andelen inom hemtjänsten. När det gäller arbetslöshet har de rutnischade företagen ungefär samma andel som övrig lokalvård och restaurang, cirka 10 procent, och en högre andel än hemtjänsten.

– Rutnischade företag rekryterar till relativt stor del från svaga grupper på arbetsmarknaden, men utmärker sig inte i termer av att sysselsätta personer i ekonomiskt utanförskap, om man jämför med närliggande branscher, säger Johanna Rickne, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet.

Sysselsatta i rutnischade företag jämfört med andra branscher, 2015

Figuren är hämtad från rapporten. Den visare tre staplar för varje bransch och sysselsättningsgrad: begränsad (1–6 månadslöner), deltid/etablerad (6–12 månadslöner) och heltid (>12 månadslöner). Varje stapel utgör 100 procent av en viss kategori i en viss bransch. Färgerna visar andelen kvinnor födda i Sverige, födda i Europa, födda utanför Europa, samt med flyktingbakgrund. Andelen män visas utan vidare kategorisering.

Fakta om rutavdraget

Rutavdraget infördes år 2007 och innebär en skattesubvention om 50 procent av arbetskostnaden för utvalda tjänster som utförs i privata hushåll. De tjänster som ingår är rengöringsarbete, vård av kläder och hemtextilier; matlagning; snöskottning; häck- och gräsklippning, ogräsrensning; barnpassning samt annan omsorg och tillsyn. Enligt Skatteverket användes 95 procent av rutavdraget till städtjänster år 2015.

Under 2015 utbetalades cirka 3 miljarder kronor genom rutavdraget. Antalet personer som gjorde rutavdrag var samma år cirka 660 000.

Författare

Johanna Rickne, professor i nationalekonomi, Stockholms universitet

Kontakt

Johanna Rickne, johanna.rickne@sofi.su.se, 070-433 73 88
Ulf Waltré, pressassistent SNS, ulf.waltre@sns.se, 072-251 79 48