Föräldraförsäkringen, en hörnsten i svensk familjepolitik, fyllde 50 år i fjol. En ny rapport från SNS belyser både framgångar och kvarstående utmaningar. Medan jämställdheten har ökat, med fler pappor som tar ut ledighet och fler mammor i arbetslivet, visar analysen att jämlikheten släpar efter. Ekonomiskt sårbara grupper har fortfarande svårt att fullt ut ta del av försäkringen, och rapporten pekar på behovet av reformer för att anpassa systemet till ett förändrat samhälle.
Försäkringen har genomgått betydande förändringar sen den infördes. Både för att främja ett jämställt föräldraskap och för att öka jämlikheten mellan barnfamiljer och andra grupper. I SNS-rapporten Ett svenskt lapptäcke. Föräldraförsäkringen under 50 år, analyserar sociologiprofessorerna, Ann-Zofie Duvander och Åsa Lundqvist denna utveckling och belyser ett antal målkonflikter.
Rapporten pekar på att jämställdheten har ökat, med fler pappor som tar ut föräldraledighet och fler mammor som förvärvsarbetar. Samtidigt har målet om jämlikhet inte fått samma framträdande plats. Ekonomiskt sårbara grupper, såsom ensamstående föräldrar och de utan fast inkomst, har fortfarande svårt att ta del av försäkringens fulla möjligheter.
”De förändringar som gjorts har framför allt gynnat sammanboende föräldrar där båda förvärvsarbetar och har skett på bekostnad av ensamstående föräldrar och de med en svag ställning på arbetsmarknaden. Det är viktigt att vi ser jämställdhet och jämlikhet som två sammanlänkade mål för att skapa en föräldraförsäkring för alla föräldrar”, säger Ann-Zofie Duvander, professor i sociologi och demografi vid Stockholms universitet.
Nya utmaningar kräver förändring
Det låga födelsetalet i Sverige har väckt frågor om hur arbetsmarknadens ökade osäkerhet och globala faktorer som klimatförändringar och oro i världen påverkar människors beslut att skaffa barn. Samtidigt visar analysen att nuvarande utformning riskerar att förstärka existerande klyftor:
- De senaste reformerna har ökat flexibiliteten för olika familjekonstellationer, men detta kan också förstärka skillnader i möjligheter. Att kunna spara föräldradagar gynnar familjer med stabil ekonomi, men kan öka skillnader i ledighetslängd och villkor mellan olika grupper.
- Grundskyddet i föräldraförsäkringen är fortsatt otillräckligt för de som saknar inkomst eller fast anställning. Samtidigt får förvärvsarbetade föräldrar ofta kollektivavtalade tillägg, vilket ytterligare ökar skillnaderna mellan olika föräldragrupper.
” Om föräldraförsäkringen ska vara relevant för alla familjer i dagens samhälle behöver vi våga ompröva delar av systemet. Vi behöver också bringa klarhet i hur föräldraförsäkringen kan integreras med frågor som knyter an till klimat och hållbarhet. Dessa lyser ännu så länge med sin frånvaro i de familjepolitiska debatterna”, säger Åsa Lundqvist, professor i sociologi vid Lunds universitet.
En föräldraförsäkring för kommande decennier
Med 50 års erfarenhet är det dags att utvärdera föräldraförsäkringens roll i ett förändrat samhälle. Frågor om arbetsmarknadens utveckling, familjers varierande behov och framtidens utmaningar måste tas i beaktande. Försäkringen behöver bli mer inkluderande och rättvist utformad för att möta alla familjers behov, samtidigt som den främjar barnafödande och jämställdhet.
Om rapportförfattarna
Ann-Zofie Duvander är professor i demografi och sociologi vid Stockholms universitet och Mittuniversitetet.
Åsa Lundqvist är professor i sociologi vid Lunds universitet.
Om rapporten
Ett svenskt lapptäcke. Föräldraförsäkringen under 50 år är en del av SNS forskningsprojekt Ekonomisk trygghet och erbjuder en djupgående analys av föräldraförsäkringens utveckling och framtid.
Kontakt: Anna Bengtsson Whittaker, press@sns.se.