Landets kommuner står inför stora utmaningar på välfärdsområdet, skrev forskarna i SNS Konjunkturråd 2019 i sin rapport Kommunernas framtid. Och särskilt svårt kan det bli för landsbygdskommuner med krympande befolkning, framhöll de.
Rapporten mynnade ut i flera tydliga förslag. Bland annat om att överväga att flytta ansvaret för vissa områden – till exempel skolan – från små kommuner med kapacitetsproblem till stat, region eller större grannkommuner. Forskarna uppmanade också till en kraftig begränsning av de riktade statsbidragen för att ge kommunpolitiker större utrymme att sköta verksamheterna i enlighet med lokala behov och frigöra administrativa resurser. Dessutom borde kommuner uppmuntras att samverka mer över kommungränser och använda digitala hjälpmedel för att bli effektivare, enligt rapporten.
I stort ligger slutsatserna fast än i dag, konstaterar Eva Mörk, professor i nationalekonomi, som var rådets ordförande 2019. Kommunerna förväntas fortfarande ge invånarna likvärdig service i hela landet, trots att de kan ha väldigt olika förutsättningar att utföra sitt uppdrag.
– På det hela taget har kommunernas uppgifter inte minskat, utan snarare ökat. I dag ska de även ha beredskap för klimatförändringar, stärka det civila försvaret och arbeta mot brottslighet. På så vis har det blivit allt svårare att vara kommunpolitiker. Så frågan om hur små kommuner ska klara det här stora uppdraget har snarast blivit ännu mer aktuell sedan vi skrev den här rapporten, säger Eva Mörk.
Lovisa Persson, forskare i nationalekonomi och ledamot i SNS Konjunkturråd 2019, instämmer och understryker hur komplext exempelvis det brottsförebyggande arbetet är:
– Det är inte konstigt att vi diskuterar hur kommunerna kan bidra i det här sammanhanget. De ansvarar för välfärdstjänster, exempelvis socialtjänst och skola, som är helt centrala för att förebygga brott. Men har alla kommuner vad som krävs för att kunna kartlägga brottslighet och samordna det brottsförebyggande arbetet, vilket de förväntas göra enligt ny lagstiftning? För att kunna fullgöra de här nya komplexa uppgifterna behöver kommunerna stöd från länsstyrelserna och berörda myndigheter. Samtidigt ska den statliga detaljstyrningen inte gå ut över det kommunala handlingsutrymmet. Det är en väldigt svår balansgång som jag tror att vi behöver tala mer om.
För vissa kommuner i Norrland har förutsättningarna dock förändrats väsentligt på senare år. De stora gröna industrisatsningarna har medfört såväl nya möjligheter som utmaningar.
– Vi pratade väldigt mycket om avbefolkning av mindre kommuner i norr, men nu har vi en annan debatt som snarare handlar om ökad befolkning och tillväxt i Norrland. Det har skett en snabb och stor förändring i hur vi pratar om utvecklingen i de norra delarna av Sverige, säger Lovisa Persson.
I viss mån har även perspektivet förändrats under de fem år som gått. Om Konjunkturrådsrapporten skrivits idag hade lite mer fokus riktats mot äldreomsorgen, förklarar Eva Mörk. Pandemin visade att omsorgssektorn var mer sårbar än vad som tidigare framgått, menar hon. Och i dagsläget tror hon inte heller på någon förändring av huvudmannaskapet för skolan:
– Jag tror att det kanske inte var så bra att kommunalisera skolan från början, men att förstatliga den nu vore en jättestor reform. Och det är det sista skolan behöver. Debatten bör fokusera på att skola och förskola ska finnas där i ett tidigt stadium, dels för att fånga upp ungdomar på glid så att de inte hamnar i brottslighet, dels för att garantera att vi får kompetent arbetskraft och demokratiska medborgare. De uppdragen är viktigare än någonsin. Så att fokusera på om skolan ska styras av kommun eller stat tycker jag är andra ordningens sak att diskutera i den här situationen.
Någon minskning av de riktade statsbidragen har det inte blivit sedan 2019. De riktade statsbidragen, men även detaljstyrning via lagstiftning, har snarare ökat i takt med att samhällsutmaningarna blivit fler eller mer synliga. Däremot syns en trend av ökad samverkan mellan kommunerna,
– Den här samverkanslösningen har verkligen slagit igenom sedan vi skrev Konjunkturrådsrapporten. Det var inte så att vi kom på den modellen, utan den fanns redan på bordet med ny lagstiftning som skulle underlätta. En offentlig utredning fastslog nyligen att mindre kommuner föredrar ökad samverkan över sammanläggningar, säger Lovisa Persson. Kanske kommer vi att få se mer lagstiftning på detta område och fler samverkansformer. Utvecklingen är väldigt intressant, tycker jag.
Hon konstaterar också att användningen av digitala hjälpmedel fick en skjuts inom äldreomsorgen i början av pandemin, men sedan bromsade in. I nuläget kan hon inte se att digitala hjälpmedel eller välfärdsteknik bidrar till minskade resursbehov. När antalet äldre nu växer väldigt snabbt finns det därför en risk att vård- och omsorgskvaliteten blir sämre.
Så har läget, på det hela taget, ljusnat för kommunerna?
– Det finns flera positiva trender, men det är negativt att kommunerna har fått så många nya uppdrag som de ska hinna med samtidigt som de ska klara välfärdsuppdraget. Så jag ska inte säga att jag känner att jag idag kan luta mig tillbaka och konstatera att det här kommer att gå bra, säger Eva Mörk.
Inte heller kan hon luta sig tillbaka helt från konjunkturrådsuppdraget. Rapporten väcker fortsatt intresse och nyligen blev hon inbjuden för att presentera den vid ett evenemang i Uppsala.
OM RAPPORTEN
SNS Konjunkturråd 2019 leddes av Eva Mörk, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet. Övriga ledamöter var Gissur Ó Erlingsson, professor i statsvetenskap vid Linköpings universitet, och Lovisa Persson, forskare i nationalekonomi vid Institutet för Näringslivsforskning, IFN. Deras rapport presenterades den 16 januari 2019.