Under dagar med försämrad luftkvalitet på grund av så kallade inversioner ökar andelen barn som uppsöker sjukhus på grund av luftvägsproblem med nästan 5 procent. Särskilt drabbade är barn från fattigare familjer. Det visar en ny rapport från SNS som också visar att införandet av trängselskatt i Stockholm lett till en stor minskning av sjukvårdsbesök för barn med astma.
I en ny SNS-rapport har nationalekonomerna Peter Nilsson och Jenny Jans undersökt vilken effekt kortsiktiga respektive permanenta förändringar av luftkvaliteten har på barns hälsa. För att studera de kortsiktiga effekterna har forskarna använt data från NASA som gör att de kan mäta inversioner, ett väderfenomen som tillfälligt försämrar luftkvaliteten. För att mäta hälsoeffekterna och göra jämförelser mellan olika socioekonomiska grupper kopplar de ihop väderdatan med uppgifter om bland annat vårdbesök, hushållets inkomst och mammans utbildningsnivå. Resultaten visar att under inversionsdagar ökar andelen barn som uppsöker sjukhus på grund av luftvägsproblem med 4,9 procent.
Forskarna slår också fast att luftföroreningar ökar gapet i hälsa mellan barn som växer upp i fattiga respektive rika familjer. En central förklaring verkar vara att barn som har sämre hälsa redan när de föds påverkas mer av luftföroreningar, och att det finns fler barn med sämre initial hälsa i låginkomstfamiljer. Även barn med sämre initial hälsa i familjer med högre inkomster drabbas mer av sämre luftkvalitet. Med andra ord har barn inom alla inkomstgrupper mycket att vinna på minskade luftföroreningar.
»Det är väldigt viktigt att få mer kunskap om hur luftföroreningar påverkar barn med olika förutsättningar för att skapa ett samhälle med lika möjligheter för alla barn«, säger Peter Nilsson, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet.
Vägtrafiken är en stor källa till luftföroreningar; den orsakar utsläpp av bland annat kväveoxider och partiklar som barn är särskilt känsliga för. Trots en stadig allmän förbättring av luftkvaliteten i Sverige kvarstår utmaningar, framför allt i våra städer och tätorter.
Genom att studera introduktionen av trängselskatter i Stockholm har forskarna undersökt effekterna av mer permanenta förändringar i luftkvaliteten. Resultaten tyder på att de positiva effekterna på barns hälsa bara blir större över tid, vilket innebär att de fullständiga hälsoeffekterna troligen är större än vad effektutvärderingar på kort sikt kan påvisa.
»Det här är en effekt som är viktig att sätta siffror på. Det är inte bara trafiken och pendlingstiderna som förbättras av trängselskatterna, utan vi ser även tydliga förbättringar i barns respiratoriska hälsa på kort och lång sikt. Luftföroreningar påverkar dessutom barns välmående och kognitiva utveckling på en rad andra sätt, så vinsterna i respiratorisk hälsa är troligen bara toppen av ett isberg«, säger Peter Nilsson.
Rapporten utkommer inom ramen för SNS forskningsprojekt Hållbar samhällsbyggnad. Den bygger på två studier, “Economic status, air quality, and child health: Evidence from inversion episodes” av Jenny Jans, Per Johansson och Peter Nilsson och “Congestion Pricing, Air Pollution, and Children’s Health” av Emilia Simeonova, Janet Currie, Peter Nilsson och Reed Walker.
Ladda ner rapporten SNS Analys nr 70. Luftkvalitet och barns hälsa.