Minskad avverkning av skog kan vara klimatsmart på kort sikt. Men långsiktigt är det inte givet att det leder till mindre utsläpp. Perspektiven måste vidgas i debatten om skogsbruket, skriver forskaren Robert Lundmark i en ny SNS-rapport.
Anspråken på skogen är stora. Förutom att bidra med råvaror förväntas den bland annat minska koldioxidutsläpp, bidra till biologisk mångfald och erbjuda fina strövområden. Det leder till konflikter mellan både politiska och marknadsmässiga mål, skriver Robert Lundmark i rapporten Skogens roll i energi- och klimatomställnigen som ingår i SNS projekt Klimatomställningen och näringslivet.
»Att skogen inte räcker till allt kan framstå som ett problem, men så är det ju faktiskt med alla resurser. Olja och järnmalm räcker inte heller till allt, därför finns det ett pris på sådana råvaror. På samma sätt måste vi acceptera att skogens resurser är begränsade och göra knappheten synlig genom prissättning. I dagsläget kompenseras skogsägare till exempel inte för skogens bidrag till klimatarbetet«, säger Robert Lundmark, professor i nationalekonomi vid Luleå tekniska universitet.
När mer skog sätts av för att binda koldioxid finns en risk för att klimatpåverkan i förlängningen ökar. Dels för att äldre skog inte binder lika mycket koldioxid som yngre, dels för att mindre avverkning minskar utbudet av skogsråvaror som kan ersätta fossila bränslen och utsläppsintensiva byggmaterial. Därtill kommer risken för så kallat koldioxidläckage: forskning visar att minskad avverkning i ett land ofta leder till ökad avverkning i andra länder. Därför är det också lätt att överskatta klimatnyttan med att bevara skogen.
»Sverige har en målsättning om nettonollutsläpp till år 2045. Det är ett ganska kort perspektiv sett till trädens livscykel. Och beroende på tidshorisont kan forskare komma till skilda slutsatser kring om det är bäst för klimatet att skogen brukas eller står kvar. Det är också en viktig förklaring till att debatten om skogsbruket ser ut som den gör«, säger Robert Lundmark.
Det finns inga allmängiltiga svar om hur skogen bör användas, framhåller han i rapporten. Den ordning som ger bäst balans mellan olika värden idag behöver inte nödvändigtvis göra detsamma i morgon. Förståelsen måste öka för hur komplexa sambanden är, liksom medvetenheten om hur olika mål förhåller sig till varandra, resonerar Robert Lundmark.
OM PROJEKTET
Forskningsprojektet Klimatomställningen och näringslivet belyser hur svenska företag påverkas av skärpt klimatpolitik samt hur regelverk och styrmedel kan utformas för att främja klimatomställningen. Det som analyseras är alltifrån investeringsbehov och institutionella förutsättningar till målkonflikter och sårbarheter i produktionskedjor. Målet är att bidra med kunskap och underlag till utformning av framtida åtgärder. Projektet pågår från 2023 till 2025.
OM FÖRFATTAREN
Robert Lundmark är professor i nationalekonomi vid Luleå tekniska universitet. Han ägnar sig främst åt forskning inom naturresursekonomi med särskilt fokus på skogsbaserade näringar och produkter.