Omställningen till fossilfri energiförsörjning kräver stora investeringar i anläggningar för både produktion och distribution av el. Samtidigt förväntas elanvändningen öka, vilket också medför stora investeringsbehov. I SNS-rapporten "Beskattning av energibranschens vinster" framhåller skatteforskaren Peter Nilsson att energisektorn är högre beskattad än näringslivet totalt sett, vilket riskerar att hämma investeringsviljan. Dessutom utnyttjas inte utrymmet att undanta infrastrukturinvesteringar från reglerna om ränteavdrags-begränsning i Sverige, vilket är möjligt enligt EU-direktivet. Ett sådant undantag skulle göra stor skillnad för energisektorn, enligt Peter Nilsson.
Energisektorn står inför stora förändringar, och Peter Nilsson visar i rapporten att energisektorn är högre beskattad än näringslivet totalt sett. Uttaget av inkomst- och fastighetsskatt i energisektorn uppgår till cirka 18 procent av resultatet före inkomstskatt, medan siffran för det totala näringslivet är 14 procent.
För energibranschen är det viktigt att skattemässiga avskrivningar kan göras snabbare än redovisningsmässiga avskrivningar. Det gör att det skapas en räntefri skattekredit som företagen kan använda till att finansiera inveteringar. Detta har särskilt stor effekt på investeringar i vattenkraft som har lång livslängd. Peter Nilsson beräknar att skattekrediterna motsvarar cirka ett års investeringar för branschen. Inte minst av konkurrensskäl är det viktigt att svenska energiföretag även fortsättningsvis kan använda sig av detta finansieringssätt.
Eftersom det rör sig om kapitalintensiva verksamheter – där intäkterna i en investeringsfas kan vara begränsade samtidigt som räntekostnaderna är höga – spelar det stor roll hur ränteutgifter behandlas i skattelagstiftningen. Utgångspunkten i lagstiftningen är att ett företag får göra avdrag för samtliga ränteutgifter. Sedan 2019 finns dock regler om ränteavdrags-begränsning för negativa räntenetton. Redan en mindre räntehöjning innebär att branschen inte kan göra avdrag för hela det negativa räntenettot. Avdrag som inte kan utnyttjas ett år kan emellertid rullas framåt i upp till sex år, men enligt Peter Nilsson är det alltför kort tid för stora långvariga energiinvesteringar.
»Det finns ett utrymme i EU-direktivet att undanta infrastruktur-investeringar från reglerna om ränteavdragsbegränsning. Sverige har tyvärr inte infört detta undantag, vilket är olyckligt«, säger Peter Nilsson.
Rapporten ingår i SNS forskningsprojekt Skatter i en globaliserad värld.
författare
Peter Nilsson, adjungerad professor i skatterätt på Juridiska institutionen, Lunds universitet, och Director på KPMG.