Svenska ekonomer har vid flera tillfällen fått impulser från historiskt eller institutionalistiskt håll. I denna bok studerar ekonom-historikern Benny Carlson hur historiska och institutionalistiska idéer spreds till ledande svenska nationalekonomer under femtioårsperioden 1880–1930. Carlson inriktar sig på de impulser i historisk eller institutionalistisk riktning som dessa ekonomer fick i samband med studier vid tyska eller amerikanska universitet och försöker bedöma hur detta påverkat deras fortsatta verksamhet. I boken behandlas tre skolor, nämligen den tyska historiska skolan, den tyskinfluerade ”ny skolan” i USA och den amerikanska institutionalismen, och sju svenska nationalekonomer, av vilka fyra studerade i Tyskland, nämligen David Davidson, Gustaf Steffen, Knut Wicksell och Gustav Cassel, och tre i Amerika, Gösta Bagge, Johan Åkerman och Gunnar Myrdal. Arbetet bygger såväl på doktrinhistoriskt material som på biografier och självbiografier, på ekonomernas privata brevväxling och deras vetenskapliga produktion.