Bredbandsutbyggnaden i Norge ledde till att företagens produktivitet ökade, att löneskillnaderna mellan hög- och lågutbildade blev större samt att avståndets negativa betydelse för den internationella handeln ökade. Det visar en av få studier som har lyckats belägga kausala effekter på ekonomin av digital infrastruktur. Studien presenteras i den nya SNS-rapporten ”Ekonomiska konsekvenser av investeringar i digital infrastruktur” av nationalekonomen Anders Åkerman.
Trots att det finns gott om tecken på att de informationsteknologiska framstegen påverkar den ekonomiska utvecklingen har det varit notoriskt svårt att mäta de kausala effekterna av till exempel tillgång till internet. Därför är den här studien ett viktigt bidrag för att bättre förstå vilka effekter digital infrastruktur har på produktivitet, arbetsmarknad, handel och hur stora de effekterna är. I studien användes den stegvisa utbyggnaden av bredband i Norge 2000–2008 som ett så kallat naturligt experiment.
Resultaten visar att bredbandsutbyggnaden ledde till i genomsnit fyra procents ökad produktivitet för företagen. Vidare förbättrades arbetsmarknaden för universitetsutbildade tydligt i jämförelse med arbetsmarknaden för lågutbildade, både vad gäller löneökningar och anställningsgrad. En förklaring är att de arbetsuppgifter som underlättades mest av internet främst utfördes av universitetsutbildad arbetskraft. Deras produktivitet ökade därför, medan produktiviteten för personer utan universitetsutbildning förblev oförändrad. Detta avspeglar sig i sin tur i löneutvecklingen. Att teknologisk utveckling per automatik gynnar högutbildad arbetskraft är dock inte självklart.
»Vilka arbetsuppgifter som kan göras mer effektivt tack vare ny teknologi är inte statiskt, utan ändras över tid«, säger Anders Åkerman, docent vid Nationalekonomiska institutionen, Stockholms universitet.
Rapporten visar också att tillgången till internet gjorde att avståndets betydelse för handeln ökade. Allt annat lika ökade handeln med närliggande länder i förhållande till mer avlägsna länder. En förklaring är att ökad information ledde till högre konkurrens, vilket gjorde att transportkostnader fick större betydelse. Effekterna syntes främst för varor med många varianter, till exempel datorer eller bilar. För att jämföra dessa varor krävs mycket information, vilket underlättas av internet.
»Våra resultat tyder på att digitaliseringen inte behöver leda till att världen blir ’platt’ och att geografiska avstånd inte längre har någon betydelse. Tvärtom talas det numera ofta om en tilltagande regionalisering och ökad roll för varor som är producerade närmare konsumenten«, säger Anders Åkerman.
Att förstå effekterna av den första bredbandsutbyggnaden är viktigt även framöver, till exempel inför utbyggnaden av 5G och den ökade användningen av artificiell intelligens och maskininlärning.
»Många anser att dessa teknologier kommer att förändra samhället på ett fundamentalt sätt. Att tidigt skapa sig en bild av vilka som troligen kommer att gynnas och vilka som kan få problem är därför viktigt«, säger Anders Åkerman.
Rapporten ges ut inom ramen för SNS forskningsprojekt Hållbar samhällsbyggnad.
Fakta om rapporten
Rapporten bygger på två studier, dels en om produktivitet och arbetsmarknad som Anders Åkerman har genomfört tillsammans med biträdande lektor Ingvil Gaarder och professor Magne Mogstad, dels en om handel som han genomfört tillsammans med professor Edwin Leuven och Magne Mogstad.
Att mäta effekten av teknologisk utveckling eller infrastruktur är ofta mycket svårt. Det finns sällan en tydlig kontrollgrupp eller kontrafaktiskt utfall att jämföra med. I studierna använder forskarna den stegvisa utbyggnaden av bredband i Norge 2000–2008 som ett så kallat naturligt experiment.
I så kallade naturliga experiment använder forskaren en variation som liknar den i ett kontrollerat experiment. Variationen kontrolleras dock inte av forskaren utan kan ha uppstått av till exempel en regel, reform eller händelse och skapar en så gott som slumpmässig variation i behandlingen. Tack vare slumpmässigheten kan utfallen jämföras mellan de som fick och de som inte fick behandlingen. Skillnaden i utfall kan tolkas som en kausal effekt av behandlingen. Eftersom tidpunkten för bredbandsutbyggnaden var så gott som slumpmässig för en kommuns företag och invånare kan utfallen jämföras mellan kommuner som hade och kommuner som inte hade bredband vid en viss tidpunkt. Hur dessa skillnader i utfall förändras över tid när tillgången till internet förändras kan tolkas som en kausal effekt av tillgången till bredband.
I rapporten användes detaljerade uppgifter om individer och företag, bland annat information om samtliga företags produktion och internationella handel, om individers lön, anställningsstatus och utbildning. Även information om företags internetuppkoppling har använts.
Ladda ner rapporten Ekonomiska konsekvenser av investeringar i digital infrastruktur.