Sedan millennieskiftet har antalet chefer och högutbildade inom administrationen ökat kraftigt på landets högskolor och universitet. Det är oklart varför. Men om trenden håller i sig kan det ge sämre förutsättningar för lärosätenas forskning och undervisning, skriver nationalekonomen Anders Kärnä i en ny SNS-rapport.
Mellan 2004 och 2019 ökade antalet anställda inom gruppen högutbildad administration och chefer på Sveriges universitet och högskolor med två tredjedelar, från 6 000 till 10 000 personer. Under samma period låg antalet lärare och forskare på en ganska stabil nivå, trots att studenterna blev cirka 10 procent fler. Därmed ökade antalet studenter per lärare medan antalet studenter per administratör minskade.
»Det är svårt att säga exakt vad ökningarna inom administrationen beror på, men dessa anställda har förhållandevis höga löner. Därför finns en risk för att utvecklingen dränerar högskolor och universitet på medel som behövs för undervisning och forskning«, säger Anders Kärnä, forskare i nationalekonomi vid Örebro universitet.
Högskolor och universitet får allt färre sekreterare och administrativa assistenter, påpekar Kärnä och uppmanar till granskning av hur det påverkar produktiviteten. Färre högutbildade bör rekryteras till lärosätenas administration, skriver han i SNS-rapporten Allt fler högutbildade administratörer på universiteten – avlastning eller belastning?
Kärnä diskuterar även den politiska styrningens betydelse för hur utvecklingen har sett ut. Under perioden skärptes kraven på lärosätenas samverkan med det omgivande samhället, vilket kan vara en delförklaring till det ökade antalet kommunikatörer. Dessutom har undervisningen och forskningen ålagts att integrera hållbarhets- och genusperspektiv, främja internationalisering samt rekrytera fler studenter från studieovana hem.
»Trots lovvärda avsikter kan den samlade effekten ha blivit en ökad mängd administration som kräver resurser. Gamla regler tas sällan bort när det tillkommer nya«, säger Anders Kärnä.
Han uppmanar politiker att vara försiktiga med att skärpa kraven på och regleringarna av högskolor och universitet. I förlängningen kan det leda till mindre medel till undervisning och forskning, varnar Kärnä i rapporten.
om författaren
Anders Kärnä är forskare i nationalekonomi vid Örebro universitet och verksam vid Institutet för näringslivsforskning, IFN.