Reglerna kring omställningsstudiestödet måste ändras för att säkerställa att de med störst behov får vidareutbilda sig och stärka sin position på arbetsmarknaden. Framför allt bör stödet riktas mot dem som har varslats om uppsägning, skriver två forskare i en ny SNS-rapport.
Omställningsstudiestödet infördes i samband med den nya LAS-överenskommelsen 2022, då arbetsgivaren bland annat gavs större möjligheter att göra avsteg från turordningsreglerna. Stödet ska ge arbetstagare chans till vidareutbildning och breddad kompetens för att bli mer attraktiva på arbetsmarknaden. Stödet är en stor satsning, år Det motsvarar cirka 15 procent av Centrala studiestödsnämndens (CSN) totala budget för studiebidrag.
I SNS-rapporten Vilka får omställningsstudiestödet? En empirisk analys av de två första ansökningsperioderna undersöker Peter Fredriksson och David Seim vilka som sökt och beviljats omställningsstudiestödet. Studien är en första utvärdering av studiestödet sedan det lanserades, med data från de två första ansökningsperioderna – hösten 2022 och våren 2023.
Resultaten i studien visar bland annat att
- det framför allt är personer med högre utbildning som ansöker om omställningsstudiestöd
- grupper som drabbas hårt av strukturomvandling – lågutbildade och de som jobbar i yrken med störst risk att ersättas av AI – ansöker om stödet i lägre utsträckning
- de som beviljas stöd av CSN har högre utbildning och totalt sett lägre individuell arbetslöshetsrisk än de som får avslag
- omställningsstudiestödet subventionerar utbildningar som ändå hade kommit till stånd
”Att personer med högre utbildning och lägre sannolikhet att bli arbetslösa oftare beviljas stödet beror bland annat på att principen ”först till kvarn” tillämpas av CSN. I vår studie såg vi att högutbildade är snabbare på att ansöka, och därför har de också större chans att beviljas”, menar Peter Fredriksson, professor i nationalekonomi.
Forskarna pekar även på betydelsen med de utlåtanden som CSN inhämtar från omställningsorganisationerna med bedömning om den sökandes arbetsmarknadsutsikter.
”Dessa utlåtanden väger tungt. Sannolikheten för att få sin ansökan beviljad är betydligt högre för den som har ett utlåtande från en omställningsorganisation, exempelvis Trygghetsfonden eller Trygghetsrådet. I vår studie ser vi att sökande med hög arbetslöshetsrisk inte har utlåtanden i samma utsträckning som andra”, säger David Seim, professor i nationalekonomi.
Stödet bör därför riktas mot de personer som har störst behov av att byta karriär och kompetensutveckling. Det gäller framför allt personer som är lågutbildade, har högre arbetslöshetsrisk och de som jobbar i yrken med störst risk att utsättas för AI. Stödet borde inte användas till att betala utbildning för dem som redan har goda förutsättningar, skriver forskarna i rapporten.
om rapporten
Rapporten är en uppföljning på SNS Konjunkturrådsrapport 2023, Strukturomvandling på svensk arbetsmarknad: konsekvenser och policyåtgärder. Då framhöll författarna att de som drabbas hårdast av strukturomvandling är äldre och lågutbildade personer i glesbygd som förlorar jobb inom tillverkningsindustrin. Rapporten ingår som en del i SNS forskningsprojekt Ekonomisk trygghet.
Om författarna
Peter Fredriksson är professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet.
David Seim är professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet.