Bristande kapacitet i elnätet ger allt större regionala obalanser i elförsörjningen och att bygga ut elnätet tar tid. Men marknaden skulle kunna minska problemet med lokal elbrist om utformningen av landets elområden görs om, skriver forskarna Pär Holmberg och Thomas Tangerås i en ny SNS-rapport.
Efterfrågan är större än tillgången på el i landets storstäder. Det beror inte minst på att det lönar sig dåligt att producera mer el där behoven är störst, skriver Pär Holmberg och Thomas Tangerås i SNS-rapporten Elbrist i storstäderna – ett marknadsperspektiv.
»Elproduktionen behöver öka i storstadsområdena, men samtidigt är det billigare för kraftbolagen att bygga ut någon annanstans. I dagsläget får de ju lika mycket betalt för elen även om den produceras långt utanför storstäderna«, säger Pär Holmberg, docent i nationalekonomi och verksam vid Institutet för näringslivsforskning, IFN.
Holmberg och Tangerås ser möjligheter att ändra på detta genom att införa nya elområden. Med en mer detaljerad indelning av områdena skulle kraftbolagen kunna få mer betalt för elen där den behövs allra mest. De tänker sig att det skapas ett nytt så kallat partiellt elområde kring Stockholm och eventuellt ytterligare två sådana områden kring Göteborg och Malmö.
»Vi föreslår att de nya elområdena ska vara partiella och endast ska styra hur mycket de lokala producenterna får betalt för sin el. För hushåll som köper el ska nuvarande områdesindelning fortsätta att gälla. Svenska Kraftnät kan stå för mellanskillnaden. Så kan det bli lönsammare med elproduktion kring storstäder utan att det blir dyrare för konsumenterna«, säger Thomas Tangerås, docent i nationalekonomi och verksam vid IFN.
För att hushålla bättre med elen föreslår forskarna också en ny form av elprisavtal som påminner om hur upplägg på bolån kan se ut: konsumenter kan välja fast pris för en valfri del av sin förväntade elförbrukning och rörligt pris för den återstående elförbrukningen. Så skulle de kunna försäkra sig mot höga kostnader i samband med pristoppar, men ändå ha en drivkraft att minska sin förbrukning när efterfrågan på el är som störst i områdena där de bor.
»Även i det här fallet handlar det om att få marknadskrafterna att bidra mer till att avvärja bristsituationer. Kunder med fast pris har ju ekonomiskt sett inget att tjäna på att minska sin förbrukning under efterfrågetoppar«, säger Thomas Tangerås.
om författarna
Pär Holmberg är docent i nationalekonomi och teknologie doktor i elkraftteknik. Han är forskare vid Institutet för näringslivsforskning, IFN, samt affilierad med Energy Policy Research Group, EPRG, vid University of Cambridge i Storbritannien och Program on Energy and Sustainable Development, PESD, vid Stanford University i USA.
Thomas Tangerås är docent i nationalekonomi. Han är forskare vid Institutet för näringslivsforskning, IFN, samt affilierad med Energy Policy Research Group, EPRG, vid University of Cambridge i Storbritannien och Program on Energy and Sustainable Development, PESD, vid Stanford University i USA.