Politiken för minskat utanförskap borde kombineras med en bredare skattereform som även tar sikte på ökade incitament för att jobba mer för de redan sysselsatta, ”innanförskapet”.
Syftet med denna rapport är att utvärdera långsiktiga effekter av några olika skattereformer på de offentliga finanserna, sysselsättningen och inkomstfördelningen. Den modell som används är en modell som analyserar hur förändringar av regelsystem ändrar hushållens disponibla inkomst och därigenom påverkar människors beslut om arbete och konsumtion.
Rapportens slutsatser i korthet
Jobbskatteavdraget höjer sysselsättningen
Utvärderingen pekar mot att jobbskatteavdraget på lång sikt ökar antalet sysselsatta med 72 000 räknat i termer av heltidssysselsatta. Eftersom avdraget gör det mer lönsamt att jobba och uppmuntrar till mer ansträngning leder det till mer skatteintäkter från fler arbetade timmar och högre timlöner. Det gör att reformen ur ett statsfinansiellt perspektiv är självfinansierad till 30 procent. Det är något mindre än finansdepartementets bedömningar att självfinansieringsgraden är 40–50 procent.
Minskade skatteintäkter med de rödgrönas förslag
De rödgrönas förslag att trappa av jobbskatteavdraget för månadsinkomster över 40 000 kronor gör att sysselsättningen på lång sikt minskar med 3 000 personer i termer av helårsarbeten jämfört med det nuvarande jobbskatteavdraget. Reformen kan försämra de offentliga finanserna med 0,7 miljarder kronor per år om man tar hänsyn till negativa effekter av att det blir lite mindre lönsamt att jobba för höginkomsttagarna. De rödgrönas egen skuggbudget räknar med att en avtrappning ger 2 miljarder kronor per år i ökade skatteintäkter. Skillnaden beror sannolikt på olika beräkningar av de dynamiska effekterna. Avtrappningen av jobbskatteavdraget ger mycket begränsade effekter på inkomstfördelningen, enligt modellen. För de 10 procent löntagare som har högst inkomst minskar den disponibla inkomsten med cirka en procent.
Höjda skiktgränser ger 28 000 fler jobb på sikt
Rapporten analyserar effekterna av en skattereform med höjda skiktgränser som innebär att inte fler än 15 procent av löntagarna betalar statlig skatt (jämfört med dagens 19 procent). En sådan skattereform ökar sysselsättningen med 28 000 personer ytterligare räknat som helårsarbeten, genom att det blir ännu mer lönsamt att arbeta för de med högre inkomster. Reformen är självfinansierande till 78 procent om man tar hänsyn till regeländringarnas effekter på hushållens beteende.
Platt skatt självfinansierande till 90 procent
Slutligen utvärderar rapporten effekterna av en så kallad platt skatt i form av 25 procents skatt på arbetsinkomster oavsett nivå och samma 25-procentiga skattesats på kapitalinkomster och 25 procents enhetlig moms. Analysen visar att en sådan reform ger lägre skatteintäkter, men leder samtidigt till betydande dynamiska effekter. Genom att det blir så mycket mer lönsamt för många medel- och höginkomsttagare att arbeta ökar sysselsättningen med 100 000 jobb utöver jobbskatteavdragets 72 000 (i termer av helårsarbeten). Tack vare det är en sådan reform självfinansierad till 90 procent.
Modellresultat med fokus på det långsiktiga perspektivet
Resultaten bygger på en utvärderingsmodell som analyserar hur jobbskatteavdraget påverkar individens och hushållens val av arbetstid och ansträngning. Den är en s k mikrosimuleringsmodell som tar hänsyn till de eventuella ändringar i sitt beteende som individer och hushåll gör till följd av jobbskatteavdraget. Det innebär att resultaten påverkas av hur sambanden mellan olika ekonomiska variabler beskrivs.
Analysen begränsar sig till arbetsmarknadens utbudssida, dvs hur mycket individer och hushåll väljer att arbeta. Men genom att modellen är anpassad till hur sambanden har sett ut på den svenska arbetsmarknaden på 2000-talet kan många av de effekter som går via efterfrågesidan vara inkluderade i analysen. Däremot kan effekten på efterfrågesidan inte presenteras separat.
Slutligen är modellen ett verktyg för att bedöma de långsiktiga effekterna av regeländringar. De siffror som presenteras här är inte ett mått på den faktiska effekten på kort sikt, som ju påverkas av konjunkturella faktorer som t ex att efterfrågan på arbetskraft har fallit under lågkonjunkturen. Analysen tar istället sikte på det långa perspektivet och hur skattepolitiken påverkar sysselsättningen på lång sikt.
Debattinlägg
DI-debatt: Ett enhetligt skattesystem ger bättre effektivitet i ekonomin
Seminarium
Rapporten presenterades på ett seminarium på SNS den 27/8 2010. Medverkande:
Magnus Andersson, ordförande för Centerpartiets Ungdomsförbund
Lars Calmfors, professor i internationell ekonomi vid Stockholms universitet
Hillevi Engström (M), ordförande i riksdagens arbetsmarknadsutskott
Lennart Flood, professor vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet
Magnus Hahn, personaldirektör, Scania
Laura Hartman, forskningschef, SNS
Berit Högman, riksdagsledamot, Socialdemokraternas talesperson för arbetsmarknadsfrågor
Clas Olsson, chef, analysavdelningen, Arbetsförmedlingen
Douglas Roos, entreprenör och styrelseordförande för Nyheter24.se
Eva Östling Ollén, vd, Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare (SHR)