Svensk offentlig sektor har förändrats. Många tjänster som tidigare producerades i egen regi av det offentliga upphandlas i dag på marknaden i konkurrens. Varje år genomförs närmare 19 000 upphandlingar.
I SNS Analys nr 6. Offentlig upphandling från forskningens horisont – redogör Mats Bergman och Jan-Eric Nilsson för vilka principer som bör ligga till grund för upphandling och de kontrakt som skrivs mellan beställare och utförare.
Syftet med konkurrensutsättning och upphandling är att bidra till effektivitetsvinster. Detta förutsätter att upphandlingskontrakten är riktigt utformade. Möjligheten att mäta tjänstens kvalitet, riskfaktorer i omgivningen och aktörernas olika tillgång till information är exempel på sådant som påverkar hur kontrakt och upphandlingsförfarande bör utformas.
‒ Det är anmärkningsvärt att kunskaperna om hur upphandling fungerar i praktiken är så dåliga. Det råder brist på kunskap om hur vanliga olika typer av kontrakt är, om betydelsen av antalet budgivare för kostnadsutfallet och hur vanligt det är med kostnadsöverskridanden, säger Mats Bergman och Jan-Eric Nilsson.
Svårigheten att utforma kontrakt varierar, särskilt för tjänster. Avgörande för att samhället inte bara ska kunna sänka sina kostnader utan också få leveranser av god kvalitet är att avtalen hanterar balansgången mellan pris och kvalitet och att leveranserna följs upp. Det är likaså angeläget att jämföra kostnader och kvalitet med motsvarande aspekter då verksamheten utförs i egen regi.
Mats Bergman och Jan-Eric Nilsson menar att många av dagens problem med upphandlingar kan bero på okunskap om hur upphandlingar bör gå till och hur kontrakten ska utformas. Förhoppningen är att denna rapport ska kunna bidra till ökad kunskap på detta område.
Mats Bergman är professor i nationalekonomi vid Södertörns högskola.
Jan-Eric Nilsson är professor i transportekonomi vid VTI (Statens väg- och trafikforskningsinstitut).