Lyssna
Lyssna på seminariet
Aga, Astra, Esab, Gant, Scania, Skandia, Stora, Volvo PV … Listan på svenska börsbolag som köpts upp av utländska ägare eller riskkapitalister under de senaste tjugo åren kan göras lång.
Här analyserar författaren teorierna och mekanismerna bakom denna utveckling. Vilken roll spelar det svenska systemet för bolagsstyrning och de svenska uppköpsreglerna för möjligheterna att förvärva svenska bolag? Och vilka skillnader finns mellan Sverige och andra länder?
Boken tar sin utgångspunkt i situationer med fientliga bud, det vill säga där köparen förvärvar ett bolag i strid mot företagsledningens vilja. I två initierade fallstudier beskrivs budstriderna i livförsäkringsbolaget Skandia och lastbilstillverkaren Scania.
Författaren pekar på att dagens öppna kapitalmarknader, stora inslag av institutionellt ägande, den svenska aktieägarorienteringen och Sveriges anpassning till olika EU-regler inte bara gjort det lättare att köpa just svenska börsbolag, utan också främjat kortsiktigt tänkande i ledning och styrning av svenska börsbolag. Aktieägarnas intresse har prioriterats framför anställda, kunder och samhälle.
Avslutningsvis ges förslag på hur bolagsstyrning och uppköpsregler i Sverige bör förändras för att återskapa börsbolagens och det svenska näringslivets förmåga till långsiktigt och hållbart värdeskapande.
Kapitalmarknaden behöver mer eftertänksamhet
Sophie Nachemson-Ekwall presenterade sin bok vid ett frukostseminarium på SNS den 20:e mars. Hon talade om vikten av att bygga in en tröghet i det finansiella systemet:
Styrelser behöver lugn och ro för att kunna fatta kloka beslut med ett långsiktigt perspektiv.
Boken kommenterades av Albin Rännar, chef för marknadsbevakning på Aktiespararna, Anders Oscarsson, ägaransvarig på AMF, Annika Poutianen, övervakningschef på Nasdaq OMX Stockholm och Aleksandar Zuza, utredare för företagsfrågor på IF Metall. Anders Oscarsson välkomnade en långsiktighet kring köpandet och säljandet av bolag:
Vi kan inte köpa och sälja bolag på väldigt kort sikt. Vårt uppdrag är att göra det bästa för kunderna och i vissa fall måste man gå emot både bolagsledning och andra aktieägarna för att driva det vi tror är bäst på lång sikt. Sen kan även vi ha fel, det måste man vara ödmjuk nog att säga.
Annika Poutianen berättade att det har varit svårt att diskutera självreglering i Sverige:
När jag arbetade på finansinspektionen insåg jag snabbt att det finns två heliga kor, A- och B-aktier och den svenska självregleringen. Jag upplever att det har varit svårt att ha en saklig diskussion i dessa frågor. Men i dag känner jag ändå att det finns en större öppenhet kring att utvärdera självregleringen på ett annat sätt än tidigare.
Aleksandar Zuza menar att maktbalansen mellan ägare och fack fungerar någorlunda bra i Sverige men att alla system har sina svagheter. Sophie Nachemson-Ekwall avslutade med att konstatera att problemet med utländska fientliga bud inte är brist på information:
Alla kort läggs på bordet. Men när man väl börjar studera buden hamnar man i ett regelträsk. I ett globalt perspektiv funkar inte de svenska spelreglerna. Vi behöver en översyn av regler och institutioner kring företagsaffärer.
Debatt
Dagens Nyheter 14-03-18: ”För lätt att köpa börsbolag i Sverige med fientliga bud”
Sophie Nachemson-Ekwall är forskare på Handelshögskolan i Stockholm. Hon har en bakgrund som prisbelönt ekonomijournalist och har varit medförfattare till reportageböcker om ABB (2003) och Skandia (2004). Boken bygger på hennes doktorsavhandling om internationella fientliga bud framlagd vid Handelshögskolan i Stockholm 2012.