Lyssna
Gör om sjukersättningssystemet så att arbetsgivarna får större drivkrafter att förebygga ohälsa och för tidiga utträden ur arbetslivet. Det föreslår nationalekonomerna Johannes Hagen och Hannes Malmberg i en ny SNS-rapport.
Undersökningar från Arbetsmiljöverket visar att 16 procent är oroliga för att deras jobb på sikt innebär hälsorisker. I åldrarna 50–64 år tror 11 procent att de inte kommer att orka arbeta fram till 65 år. Problemen är störst för kvinnor i kommunal sektor, där motsvarande siffror är 24 respektive 15 procent.
Allt fler väljer också att ta ut sin inkomstpension tidigt, framför allt låginkomsttagare med sjukskrivningshistorik. Den här utvecklingen är delvis ett resultat av det senaste decenniets förändringar i sjukersättningssystemet med tuffare krav för att få ersättning från Försäkringskassan.
Om pensionsåldern höjs, som Riksdagens pensionsgrupp nyligen föreslagit, kan äldre med nedsatt arbetsförmåga hamna i kläm, enligt Johannes Hagen och Hannes Malmberg.
– Det finns ett behov av att tänka nytt kring äldres inkomstskydd, annars finns risken att äldre med nedsatt arbetsförmåga hänvisas till försörjningsstöd, säger Hannes Malmberg, postdoktor i nationalekonomi vid Stanford Institute for Economic Policy Research.
Forskarna menar att arbetsgivarnas incitament att förebygga ohälsa behöver stärkas så att fler kan jobba längre. De fokuserar på kommunsektorn. I modellen som de har utvecklat ansvarar kommuner och landsting själva för sina anställdas sjukersättningskostnader när dessa är högre än förväntat. Arbetsgivare som har lägre faktiska kostnader än förväntat belönas på motsvarande sätt genom ersättning från staten. Förväntade kostnader beräknas utifrån personalens sammansättning när det gäller exempelvis ålder, kön och utbildningsnivå.
– Vårt förslag är en sorts självförsäkring som bygger på principen att man bör ställa krav utifrån prestation. Självförsäkringssystem är vanliga i den privata sektorn i USA inom sjukvårdsförsäkringar. Arbetsgivare i andra nordeuropeiska länder har också generellt sett större ansvar för kostnader för sjukfrånvaro och förtidspension än arbetsgivarna i Sverige, säger Johannes Hagen, fil.dr och forskare i nationalekonomi vid Jönköping International Business School, Jönköping University.
Författare
Johannes Hagen, fil.dr och forskare i nationalekonomi vid Jönköping International Business School, Jönköping University
Hannes Malmberg, postdoktor i nationalekonomi vid Stanford Institute for Economic Policy Research, Stanford University