Kommunala bolag: fler nackdelar än fördelar?

Andreas Bergh Gissur Ó Erlingsson

Antalet kommunala bolag har ökat kraftigt sedan 1970-talet. I fjol var de 1724 stycken och omsatte nästan 5 procent av BNP. Nationalekonomen Andreas Bergh och statsvetaren Gissur Ó Erlingsson anser att det finns en rad problem med bolagisering av kommunal verksamhet. I en ny SNS-rapport ”Kommunala bolag: fler nackdelar än fördelar?” lyfter de fram bristande insyn, intressekonflikter, effektivitetsproblem och risk för korruption.

SNS Analys 85. Kommunala bolag – Fler nackdelar än fördelar 132,9 KB PDF

»I dag finns det kommuner som driver företagsverksamheter inom alltifrån kultur och nöje till fordonsreparationer. Det är beklagligt att den här utvecklingen med alltfler kommunala bolag diskuteras så lite av politiker och i samhällsdebatten. I rapporten redogör vi för vår egen och andras forskning som identifierat flera problem«, säger Gissur Ó Erlingsson, professor i statsvetenskap vid Linköpings universitet.

Forskarna skriver bland annat att i kommuner med särskilt många kommunala bolag är även kommunalskatten och den uppfattade korruptionen högre än i andra kommuner. Invånarna är heller inte mer nöjda än andra med sin kommunala service. Resultaten motsäger uppfattningen att bolagisering av offentliga verksamheter ger ökad effektivitet, resonerar de.

De pekar även på rent demokratiska problem. Bland kommunpolitiker som sitter i styrelser för kommunala bolag råder delade meningar om vad de ska representera. Vissa anser att de bör se till bolagets bästa, medan andra sätter kommunens eller sina partiers intressen främst.

»Det här är bekymmersamt eftersom det är önskvärt att väljarna vet vad de kan förvänta sig av sina folkvalda. Dessutom blir det svårare att göra styrelsearbetet effektivt om styrelseledamöterna inte är överens om vilken roll de ska ha. Risken för icke-önskvärt beteende ökar när det saknas tydliga normer för hur de ska bete sig«, säger Gissur Ó Erlingsson.

Forskarna berör även att allmänhetens insyn i kommunala verksamheter minskar när de bolagiseras. De tar också upp att konkurrensen kan snedvridas när kommuner ger sig in på marknader där det finns privata aktörer, och att det finns exempel på kommuner som bolagiserar sin äldreomsorgsverksamhet för att undvika att betala moms.

»Det är oroande att vissa kommuner tycks överväga bolagsformen av rent skattetekniska skäl. Enligt Skatteverkets beräkningar kan staten gå miste om uppemot en miljard kronor om året till följd av sådana upplägg«, säger Andreas Bergh, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet.

Nu behövs en grundlig utredning om de kommunala bolagen med fokus på deras syfte och styrelseledamöternas roll, anser Bergh och Erlingsson. För att minska risken för korruption ser de också skäl att öka allmänhetens insyn i bolagen, till exempel genom att stärka lekmannarevisionen.

Om författarna

Andreas Bergh är docent i nationalekonomi vid Lunds universitet och vid Institutet för Näringslivsforskning, IFN.

Gissur Ó Erlingsson är professor i statsvetenskap vid Centrum för kommunstrategiska studier, Linköpings universitet


Medialt genomslag

2022.06.08 ”Är kommunernas vurm för bolag rimlig?”, SvD Debatt
2022.06.10 Om politiker vill ha bolag kan de starta sina egna, Sydsvenskan
2022.06.11 ”Svåröverskådligt med stort antal kommunala bolag”, Sveriges Radio
2022.06.12 ”När politiker leker entreprenör”, Skånska Dagbladet