Konjunkturrådets rapport 2021: Digitalisering och konkurrens

Sten Nyberg Richard Friberg Björn Lundqvist Robin Teigland

Europeiska kommissionen har lagt fram ett förslag om reglering av digitala marknader. Förslaget omfattar höga krav på de största digitala plattformsföretagen att inte gynna sig själva och att dela med sig av data. Sverige bör stödja förslaget, framhåller fyra forskare i ”Konjunkturrådets rapport 2021: Digitalisering och konkurrens”, som SNS släpper i dag.

Konjunkturrådets rapport 2021 Digitalisering och konkurrens 1,5 MB PDF

Digitaliseringen har medfört stark marknadskoncentration, nya flaskhalsar och inlåsningseffekter där intäkter och marknadsmakt koncentreras till ett fåtal plattformar. I rapporten analyserar och diskuterar forskarna de lagförslag som bereds i Bryssel och Washington D.C. för att hantera detta, rättsprocesserna som pågår mot tech-jättarna på båda sidor om Atlanten och förutsättningarna för svenska företag att hävda sig i den globala konkurrensen.

»Vägen ut till globala marknader går ofta via digitala plattformar såsom Alibaba, Amazon, Facebook och Google. Risken finns att det inflytande och den kontroll som dessa företag får på marknaderna används för att begränsa och snedvrida konkurrensen«, säger Sten Nyberg, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet och ordförande i SNS Konjunkturråd.

Inom EU diskuteras för närvarande kommissionens förslag till ny konkurrensreglering, rättsakten om digitala marknader (Digital Markets Act). Om den går igenom kommer stora plattformar, så kallade grindvakter, åläggas kraftiga begränsningar i sitt agerande när det gäller att gynna sina egna tjänster på den dominerande plattformen. Den innebär också långtgående skyldigheter att dela med sig av data till kommersiella användare av deras plattformar.

»Sverige bör stödja den plattformsreglering som nu tas fram inom EU. Det är viktigt att svenska företag får bättre tillgång till de data som de bidrar till att generera på plattformarna«, säger Richard Friberg, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm.

Forskarna lyfter också att förvärvskontrollen, som syftar till att hindra att konkurrensen begränsas genom uppköp av konkurrenter och potentiella utmanare, inte har varit tillräckligt aktiv på det digitala området. Mängder av förvärv har kunnat genomföras utan att myndigheter har ingripit. Det mest kända fallet är Facebooks förvärv av Instagram som inte kontrollerades i EU.

»Sverige vinner inte på att det sker en uppluckring av förvärvskontrollen i Europa för att skapa större europeiska företag, ”European champions”, vilket bland annat Tyskland och Frankrike har verkat för«, säger Björn Lundqvist, docent i juridik vid Stockholms universitet. Tvärtom behöver analyskapaciteten hos svenska och europeiska myndigheter och domstolar stärkas för att, till exempel, kunna bedöma uppköp av startupföretag som hamnar under trösklarna för att förvärvskontroll måste genomföras.

Utöver anpassning av regelverken och effektiv myndighetsutövning framhåller forskarna vikten av att förbättra marknadsförutsättningarna för svenska företag. De anser att Sverige behöver en högre utbildning som ligger i internationell framkant, och även förmågan att attrahera internationell spetskompetens. Dessutom behöver den allmänna digitala kompetensen hos den svenska befolkningen förbättras.

»Vi är oroliga för att framför allt små och medelstora företag halkar efter i den digitala ekonomin, till exempel när det gäller AI-tillämpningar och e-handelslösningar«, säger Robin Teigland, professor i digitalisering vid Chalmers tekniska högskola.

Författare

Sten Nyberg, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet och ordförande i SNS Konjunkturråd

Richard Friberg, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm

Björn Lundqvist, docent i juridik vid Stockholms universitet

Robin Teigland, professor i digitalisering vid Chalmers tekniska högskola

Läs mer om SNS Konjunkturråd