Nu kan du nominera forskare till SNS-priset 2025. Priset går till yngre forskare som är skickliga på att sprida samhällsrelevant forskning och bidra till att den används. Prissumman är 200 000 kronor. Nomineringsperioden stänger den 3 mars.
Pristagaren belönas både för genomslag i den svenska samhällsdebatten och för att ha nått fram med sin forskning till beslutsfattare i olika delar av samhället. Detta kan uppnås exempelvis genom att:
- Bidra med nya perspektiv, analyser och åtgärdsförslag grundade i forskning av hög kvalitet.
- Samverka med berörda aktörer för att testa och utvärdera reformer, initiativ och andra insatser.
- Med innovativa metoder identifiera och studera de forskningsfrågor som är mest relevanta för att kunna lösa centrala samhällsproblem.
Skicka din nominering till snspriset@sns.se.
- Den nominerade ska ha doktorsexamen och vara verksam som forskare vid universitet eller jämförbar akademisk institution.
- Den nominerade ska inte vara äldre än 45 år (får tidigast fylla 45 år det år priset erhålls).
- Nomineringen ska innehålla cv, publikationslista och en motivering om max 4 500 tecken där det framgår på vilket sätt den nominerade har verkat för nyttiggörande av forskning.
- Alla kan nominera potentiella pristagare. Det går bra att nominera flera personer och att nominera personer som varit nominerade tidigare år. Det går bra också att nominera sig själv.
- Nomineringsperioden stänger den 3 mars.
- Nomineringar skickas till snspriset@sns.se.
SNS-priset instiftades 2023 när SNS firade 75-årsjubileum. Därefter delas priset ut vartannat år. Syftet är att lyfta fram pristagarna som förebilder som inspirerar andra forskare. Målet är att bidra till att mer forskning når ut och kommer till användning och att långsiktigt främja återväxten av forskare som engagerar sig i detta.
Prissumman är 200 000 kronor till vinnaren och 25 ooo kronor till övriga finalister. Priset finansieras genom en insamling som gjordes i samband med SNS 75-årsjubileum.
Jury och bedömningskriterier
Juryn tar i sin bedömning hänsyn till följande kriterier:
- Relevans. Forskningen tar sikte på en eller flera centrala samhällsfrågor och är relevant ur ett policyperspektiv.
- Insats. Forskaren har verkat aktivt för att nå fram till och/eller samverkat med berörda aktörer.
- Kvalitet. Forskningen är av hög vetenskaplig kvalitet.
I SNS-prisets jury ingår Henrik Ekengren Oscarsson, Karin Grundberg Wolodarski, Ingvar Mattson, Rasmus Nerman och Therese Nilsson.
På bild: Karin Grundberg Wolodarski, Henrik Ekengren Oscarsson, Therese Nilsson, Rasmus Nerman och Ingvar Mattson.
Henrik Ekengren Oscarsson är professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet där han leder det svenska Valforskningsprogrammet. Hans forskningsområden innefattar val, opinionsbildning och väljarbeteenden. Henrik var ordförande för ”SNS Demokratirapport 2021: Polarisering i Sverige”.
Karin Grundberg Wolodarski är journalist på Dagens Industri. Hon har bland annat bevakat den privata utbildningssektorn och 2022 kom hennes andra bok, ”Experimentet. Hur den svenska skolan blev en av världens mest avreglerade”.
Ingvar Mattson är riksdagsdirektör. Han har tidigare varit generaldirektör för Statskontoret samt Riksrevisor. Han har även en bakgrund som forskare i statsvetenskap. Ingvar är en av redaktörerna för ”Svensk författningspolitik” som gavs ut första gången av SNS 2003 och idag finns i sex upplagor.
Rasmus Nerman, är vd för Apoteket och styrelseledamot i stiftelsen AllBright och Platform24. Han har tidigare varit vd och koncernchef för den nordiska omsorgskoncernen Humana samt INOM.
Therese Nilsson är professor i nationalekonomi vid Lunds universitet, forskare vid Institutet för näringslivsforskning (IFN) och ledamot i SNS förtroenderåd. Hennes huvudsakliga forskningsintresse är samspelet mellan utbildning och hälsa. Hon är medförfattare till flera SNS-rapporter, senast år 2020 om långsiktiga effekter av mer undervisningstid i skolan.