SNS fortsätter att vara en unik arena där forskning möter beslutsfattande i dialog och samverkan. Sveriges konkurrenskraft, energi- och klimatomställningen, förändringar på arbetsmarknaden och säkerhetspolitiska krav är några exempel på centrala samhällsområden där vi bidragit med kunskap och insikter under året. Beslutsfattare från näringsliv, politik och offentlig sektor har genom ett flertal rapporter, seminarier och rundabordssamtal kunnat ta del av denna forskningsbaserade kunskap.
Låt mig blicka tillbaka på några betydelsefulla initiativ under år 2024.
Nya rön genom empirisk analys
Konjunkturrådets rapport 2024 analyserade produktivitetsutvecklingen i det svenska näringslivet med hjälp av detaljerade registerdata. Rådet konstaterar att Sveriges produktivitet varit bland de högsta i världen under de senaste årtiondena, mätt som BNP per arbetad timme. Men på grund av färre arbetade timmar ligger Sveriges välstånd ändå inte i topp, mätt som BNP per capita. Analysen visar att uppköp av underpresterande företag, som sedan ökar i produktivitet, i hög utsträckning drivit produktivitetsutvecklingen de senaste 20 åren.
Utvärdering av reformer
Två rapporter riktade in sig på utvärdering av specifika politiska reformer.
I Demokratisering och decentralisering av högskolan: En utvärdering av 1977 års svenska högskoleexpansion studerar forskarna de långsiktiga effekterna av etableringen av regionala högskolor. De kommer bland annat fram till att reformen bidrog till att minska den sociala snedrekryteringen till högre studier.
I Vilka får omställningsstudiestödet? En empirisk analys av de två första ansökningsperioderna finner forskarna att de som är mest utsatta för strukturomvandling, och därmed i störst behov av kompetensutveckling, använder stödet i mindre utsträckning än andra grupper.
Lärdomar från andra länder
Det finns det mycket att lära från andra länder.
I Hur beteendevetenskap kan användas för att minska brottslighet och skolavhopp presenteras resultaten av tre storskaliga randomiserade kontrollerade studier i USA av program för att minska ungdomars våldsbenägenhet. Programmen skulle kunna tjäna som förebild även för Sverige. De kostar jämförelsevis lite och har enligt studierna tydliga positiva effekter.
I rapporten Företagare och konsumenter mot maffia – lärdomar från Italien redogör forskaren för hur antimaffiarörelser på Sicilien framgångsrikt har hanterat påtryckningar mot företagare. Hon föreslår en rad insatser för att proaktivt stärka svenska företags motståndskraft.
Konferensen Making Better Use of Research hade tema evidensbaserad politik. Huvudtalare var analyschefen vid Storbritanniens arbets- och pensionsdepartement och chefen för »Evaluation Task Force« som sitter centralt i det brittiska regeringskansliet. De berättade om sitt arbete med att införa systematisk utvärdering av politiska reformer. Tillsammans med svenska ämbetsmän, forskare och politiker diskuterade vi vilka lärdomar som kan dras för Sveriges del.
Rekommendationer och förslag
Vi uppmuntrar alltid forskare som skriver för SNS att lyfta fram policyrelevanta slutsatser från sin forskning och ge konkreta förslag på vad som kan förbättras.
I Snabbare effekt – elnätsbolagens förändrade roll i energiomställningen föreslår forskaren bland annat förkortning av tillståndsprocesser och bättre kompensationsmodeller för aktörer som bidrar med flexibilitet i elnätet.
Författarna till Sätt betyg på leverantörerna! Ökad effektivitet med ratingsystem i offentlig upphandling skissar på ett system för betygssättning av leverantörer till offentlig sektor. De undersöker förutsättningarna att införa det i praktiken och finner inte några väsentliga juridiska hinder.
Samverkan och dialog
EU:s framtid var temat för Tylösandskonferensen. Statsministern, Sveriges nya EU-kommissionär och Italiens tidigare premiärminister Enrico Letta var några av talarna vid vår årliga konferens i augusti.
I november anordnade vi också en övning med Försvarshögskolan om hur bör Sverige rustas för att möta Natos krav på civil motståndskraft. Kunskapsutbytet mellan sektorsansvariga myndigheter och företag från samhällskritiska branscher gav nya idéer som vi tar vidare i SNS Beredskapskommission.
SNS-forskare har under året presenterat sina rapporter i bland annat justitieutskottet och vid Finansdepartementet, vilket är ytterligare ett sätt att föra forskningens insikter närmare beslutsfattandet.
Målet med våra möten är inte att nå konsensus. Det är att diskutera, lyssna, dela erfarenheter, lägga fram fakta, analys och argument med förhoppning om att sprida kunskapen, lägga grunden till innovationer och lösningar samt väcka nya frågor.
Ett gemensamt kunskapsbygge
Varje ny medlem stärker vår förmåga att öka kunskapen om viktiga frågor genom fler och nya perspektiv. Därför är det med stor glädje vi har välkomnat inte mindre än 28 nya medlemmar till SNS under 2024.
Kunskapsbyggandet för ett bättre samhälle blir aldrig färdigt – det är ett arbete som kräver nyfikenhet, samarbete och uthållighet. För mig är det hoppingivande, inspirerande och meningsfullt. För som Karin Boye skrev: »Nog finns det mål och mening i vår färd – men det är vägen, som är mödan värd.«
Ilinca Benson, vd SNS