En studie av nationalekonomerna Sofia Lundberg och Per-Olov Marklund visar att miljöhänsyn vid offentlig upphandling inte är måleffektivt. Studien gäller städtjänster men slutsatserna pekar även på generella problem med att använda offentlig upphandling som miljöpolitiskt styrmedel, skriver forskarna i en ny SNS-rapport.
Varje år köper den offentliga sektorn varor och tjänster för cirka 600 miljarder kronor. Miljökrav i offentliga upphandlingar syftar till att minska belastningen på miljön.
– Vår studie visar att förutsättningarna för att använda offentlig upphandling som miljöpolitiskt styrmedel är begränsade. Det betyder att våra politiker måste tänka till och kanske använda andra styrmedel, säger Sofia Lundberg, docent vid Handelshögskolan vid Umeå universitet
Det finns flera svårigheter med att använda offentlig upphandling som miljöpolitiskt styrmedel. Å ena sidan måste miljökraven som ställs i upphandlingen vara mer långtgående än den existerande miljöprestanda som leverantörerna har idag för att miljöbelastningen ska minska. Och minst en leverantör måste anpassa sig till kraven. Om anpassningskostnaderna är för höga i förhållande till leverantörernas förväntade avkastning på kontraktet, finns å andra sidan risken att för få leverantörer väljer att delta i upphandlingen – och då blir effekten liten i förhållande till miljömålen.
I fallet med städtjänsterna verkar det vara så att kraven är för lågt ställda för att ge effekt. Studien omfattar över 300 upphandlingar och drygt 700 kontrakt gällande städtjänster.
Kontakt
Sofia Lundberg, docent i nationalekonomi vid Handelshögskolan vid Umeå universitet, sofia.lundberg@umu.se, 090-786 52 06.
Per-Olov Marklund, fil.dr i nationalekonomi vid Centrum för regionalvetenskap vid Umeå universitet, pelle.marklund@umu.se, 090-786 66 61.
Recensionsexemplar och övriga pressfrågor: kontakta Caroline Raxell, pressansvarig SNS, caroline.raxell@sns.se, 070–382 20 95.