Livsstilsrelaterade sjukdomar kostar samhället miljardbelopp varje år. Men det finns goda möjligheter att förbättra folkhälsan genom förebyggande åtgärder, skriver forskaren Kristian Bolin i en ny SNS-rapport.
Ohälsosamma levnadsvanor medför betydande samhällsekonomiska kostnader. De kostnader som kan förknippas med rökning, övervikt och fetma, otillräcklig fysisk aktivitet och alkoholkonsumtion uppgår årligen till mellan 40 och 55 miljarder kronor. Åtgärder som förbättrar ohälsosamma levnadsvanor har därför stor potential då det gäller att dämpa den framtida förväntade kostnadsökningen för hälso- och sjukvård. Rapporten undersöker hur stora besparingar som uppnås om levnadsvanorna förbättras och om de förebyggande åtgärder som krävs för en sådan förbättring är kostnadseffektiva.
Rapportens resultat och slutsatser
- Under perioden 2011–2021 medförde rökning, övervikt och fetma, otillräcklig fysisk aktivitet och alkoholkonsumtion årliga samhällsekonomiska kostnader om mellan 40 och 55 miljarder kronor. Dessa kostnader utgör en övre gräns för vad som i princip skulle kunna sparas in med hjälp av prevention.
- En minskning av andelen svenskar som röker, är överviktiga eller feta, är otillräckligt fysiskt aktiva och/eller är riskbrukare av alkohol med 10 procent skulle under en tioårsperiod reducera hälso- och sjukvårdskostnaderna med ungefär 10,3 miljarder kronor och leda till produktionsvinster om 11,3 miljarder kronor samt medföra drygt 55 000 ytterligare levnadsår, cirka 180 000 färre vårdtillfällen i specialiserad öppenvård eller slutenvård och cirka 1 300 000 färre primärvårdsbesök.
- Preventionsåtgärder som riktas till hela befolkningen är sannolikt kostnadseffektiva och kostnadsbesparande.
Rapportens rekommendationer
- Förbättra kunskaperna om effekterna, särskilt på lång sikt, av befolkningsbaserade preventionsåtgärder. Detta kräver sannolikt en riktad satsning från forskningsråden.
- Fokusera forskningsresurser på att utveckla nya åtgärder för förbättrade levnadsvanor som utnyttjar informationsteknik, både för genomförandet och för uppföljningen.
- Beskattningsinstrumentet bör utredas avseende livsstilsrelaterad konsumtion. Alkohol och tobak har beskattats särskilt under lång tid. Men avseende olika typer av matvaror är beskattningsinstrumentet i praktiken outnyttjat.
- Utvärdera effekterna av Socialstyrelsens dokument Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Utvärderingen bör utgöra grunden för nya och förbättrade åtgärder.
- Utred hur tillgängliga läkemedelsbehandlingar för rökavvänjning, minskad alkoholkonsumtion och viktminskning används i praktiken. En lägre användning av behandlingarna än vad förekomsten av de aktuella riskfaktorerna motiverar tyder på att vårdsektorns verktyg för att minska förekomsten kanske inte är fullt utnyttjade.
om författaren
Kristian Bolin är professor i hälsoekonomi vid Göteborgs universitet