Förslagen från EU och OECD att införa ny beskattning av den digitala ekonomin riskerar att leda till dubbelbeskattning och nya möjligheter för skatteplanering. Det skriver juridikprofessor Pernilla Rendahl i en ny SNS-rapport.
Inom både EU och OECD finns sedan lång tid tillbaka en oro för att staters skattebaser håller på att urholkas av bland annat aggressiv skatteplanering. Arbetet med att åtgärda problemen bedrivs inom ramen för OECD-projektet Base Erosion Profit Shifting (BEPS). I centrum för diskussionerna står frågan om hur digitala affärsmodeller ska beskattas. Planen är att en ny överenskommelse om OECD:s förslag ska fattas före sommaren 2021.
Det huvudsakliga argumentet för att förändra beskattningen av den digitala ekonomin anges vara att nuvarande skattesystem är orättvist, dels för att traditionella företag anses betala mer skatt än digitala företag, dels för hur skatteintäkter fördelas mellan olika länder.
I SNS-rapporten ”Konsumtionsbeskattning av digitala tjänster” beskriver Pernilla Rendahl, professor i skatterätt vid Göteborgs universitet, de föreslagna förändringarna och diskuterar vad som utgör en rättvis beskattning av den digitala ekonomin utifrån ett konsumtionsbeskattningsperspektiv.
Förslagen som presenterats av både EU och OECD innebär förändringar i hur skatteintäkter fördelas mellan länder, med en ökad beskattning i länderna där tjänsterna konsumeras jämfört med exempelvis företagets hemvistland.
»Hur de digitala affärsmodellerna identifieras och hur stora förändringarna blir kommer att vara avgörande för länders möjligheter att beskatta digitala företag och tjänster. Det är i praktiken svårt att kategorisera ett företag som antingen ”digitalt” eller ”traditionellt” eftersom många företag håller på att utveckla sin digitala verksamhet.«, säger Pernilla Rendahl.
Kritiken mot de nya förslagen handlar för det första om själva utgångspunkten att nuvarande skattesystem skulle vara orättvist och det ifrågasätts om de föreslagna förändringarna skulle innebära större rättvisa. För det andra riskerar förslagen att leda till parallella rättsbildningar mellan bland annat inkomst- och mervärdesbeskattningen.
»Förslagen är väldigt komplexa och det finns en risk för dubbelbeskattning och nya möjligheter till skatteplanering, något som motverkar snarare än främjar skatterättvisa.«
Parallellt sker även en förändring av mervärdesskatten inom EU där digitala plattformar, såsom Amazon och E-bay, från och med juli 2021 får större ansvar som uppbördsmän, det vill säga i att samla in skatter. Förändringen innebär bland annat att dessa plattformar får kontroll över delar av flera länders skatteintäkter.
»Det skulle behövas en fördjupad analys, både om vad plattformarnas ökade ansvar innebär utifrån ett rättviseperspektiv, och om risken för parallella rättsbildningar och vad det i så fall skulle få för konsekvenser«, säger Pernilla Rendahl.
Rapporten ges ut inom SNS forskningsprojekt Skatter i en globaliserad värld.
Ladda ner rapporten Konsumtionsbeskattning av digitala tjänster