Kommuner och regioner har incitament att höja skatterna mer än vad som är optimalt ur samhällets synvinkel, enligt nationalekonomerna Thomas Aronsson och Magnus Wikström. Tendensen verkar förstärkas av det kommunala utjämningssystemet. Samtidigt finns mekanismer som verkar åt andra hållet, och i dagsläget är det oklart vilka incitament som dominerar, skriver de i en ny SNS-rapport.
Kommunerna, regionerna och staten hämtar till stor del sina skatteintäkter från samma skattebas. Så när exempelvis en kommun höjer skatten påverkas skattebaserna i förlängningen även på regional och statlig nivå. Detta tar lokala beslutsfattare dock inte nödvändigtvis hänsyn till.
»Beslutsfattare i kommuner och regioner tenderar av det skälet att underskatta vad vi nationalekonomer kallar samhällets marginalkostnad för allmänna medel och väljer därför en för hög skattesats. Det finns flera olika policyalternativ för att minska eller helt eliminera snedvridningarna«, säger Thomas Aronsson, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan, Umeå universitet.
Det här problemet skulle försvinna om enbart staten hade rätt att ta ut skatt. Men det finns också fördelar med lokal beskattning, eftersom en stor del av den offentliga service som finansieras med skattemedel beslutas och utförs av kommuner och regioner. Ett sätt att minska problemet skulle vara att åtminstone begränsa beskattningsrätten för en nivå.
»Kommunerna har betydligt fler uppgifter att utföra än regionerna. Därför kan det vara av större vikt att låta kommunerna bestämma sina skattesatser och i stället begränsa regionernas beskattningsrätt«, säger Magnus Wikström, även han professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan, Umeå universitet.
Forskarna framhåller också att systemet med kommunal inkomstutjämning kan medföra att enskilda kommuner och regioner väljer högre skattesatser eftersom de i stor utsträckning kompenseras via utjämningssystemet.
Vid en jämförelse mellan olika potentiella skattebaser kommer författarna fram till att det endast är beskattning av arbetsinkomster som lämpar sig för den lokala nivån. Det beror på att det behövs skattebaser som kan generera betydande intäkter och är någorlunda jämnt fördelade mellan kommuner och regioner. Eftersom taxeringsvärdena är mycket ojämnt fördelade framhåller de därför att en eventuellt återinförd fastighetsskatt bör ligga på statlig nivå.
Rapporten ges ut inom SNS forskningsprojekt Skatter i en globaliserad värld.