Sverige står inför en omfattande elektrifiering. Mitt i detta står elnäten som en möjliggörare, eller i värsta fall bromskloss. I en ny SNS-rapport belyses hur elnätet kan utnyttjas mer effektivt och därmed påskynda anslutningen av nya producenter och konsumenter av el.
framtid.
Rapportens slutsatser och resultat
Nätbolagens roll förändras
Enligt initiativ på EU-nivå förväntas lokal- och regionnätsbolag inte längre bara övervaka, driftsätta och bygga det fysiska elnätet utan också agera som systemoperatörer (DSO) genom att upphandla tjänster som bidrar till nätstabilitet på ett kostnadseffektivt sätt.
Kapacitetsbrist och planeringsutmaningar
Ökad andel väderberoende och variabel elproduktion, i kombination med förändrade konsumtionsmönster, leder till att nätbolagen behöver förändra hurde planerar och dimensionerar sina nät. Osäkerhet kring kundernas framtida behov leder idag ofta till att nätbolagen bygger in stora marginaler i sin planering, vilket ibland resulterar i att nya kunder nekas anslutning trots att kapacitet finns.
Effektivare nyttjande av nätet är nyckeln
Många nätbolag är osäkra på regelverken avseende proaktiv nätutbyggnad för att förekomma nätkapacitetsbrist. För att lösa kapacitetsbrist snabbare förespråkas istället åtgärder som kapacitetshöjande teknik, mer styrande tariffer, flexibla resurser, återköp av outnyttjad effekt, förändrade anslutningsförfaranden och villkorade nyttjandeavtal.
Utmaningar för flexibilitet
För att öka nyttjandegraden av elnäten och främja marknadsbaserade flexibilitetslösningar måste tekniska, organisatoriska och regulatoriska hinder övervinnas. Detta inkluderar bättre observerbarhet och styrning av elnäten, samarbete med andra aktörer, koordinering mellan olika nätnivåer, en balansgång mellan en stark anslutningsplikt och krav på hög driftsäkerhet samt tydligare ekonomiska incitament.
Rapportens rekommendationer
Påskynda digitaliseringen
Förbättrad datainsamling och ökad kunskap om verkliga flöden är avgörande för att möjliggöra för att nätbolagen ska kunna leverera det tjänster som förväntas av dem, inte minst när det gäller inköp av flexibilitetstjänster, framåtblickande nätplanering och effektprognoser.
Säkra strategiska resurser
För att säkra kompetensen inom elbranschen måste de stora pensionsavgångarna och det ökade behov av personella resurser hanteras. Dessutom måste tillgången till kritisk teknik som kablar och transformatorer säkerställas.
Öka transparens och informationsdelning
Det krävs oftast en faktisk ansökan till nätbolagen för att kunden ska få reda på kapacitetsläget i en specifik anslutningspunkt. Detta leder till en onödig arbetsbörda hos såväl ansökande kund som hos nätbolagen, vilket i viss mån kan lindras genom ökad informationsdelning avseende exempelvis köplacering, antal kunder i kön och uppskattad effekt i kön.
Främja samverkan
Nätbolagen får i och med ansvaret som systemoperatör en alltmer central roll i det regionala elsystemet. Detta kräver ett tätt samarbetet mellan nätbolag och kunder, och mellan olika nätnivåer, för att skapa standardiserade tariffer och gemensamma arbetssätt för smidigare anslutningsprocesser.
Harmoniera regelverk
Lagstiftningen som reglerar elnätsverksamhet är omfattande, och mycket av regleringen bestäms på EU-nivå som utmynnar i nationell lagstiftning och myndighetsföreskrifter. Det behöver säkerställas att olika politikområden och regleringar inte överlappar eller skapar målkonflikter och onödigt merarbete.
Förtydliga regeltolkning
Nätbolag efterfrågar vägledning kring lämpliga arbetssätt vid nätkapacitetsbrist i eget eller överliggande nät. Det kan bland annat handla om hur kapacitetsbristen mäts, mängden el som får spillas vid olika driftsituationer, utformningen av villkorade avtal eller hur prioriteringar av olika nätanvändare kan gå till utan att tumma på kravet om icke-diskriminering.
Förkorta tillståndsprocesserna
Det är inte ovanligt att det tar över tio år från det att nätägaren påbörjar en nätutredning till dess att ledningen faktiskt tas i drift. Denna tid skulle kunna kortas ner med en tredjedel genom nya arbetssätt och samverkan mellan nätägare, myndigheter och andra berörda aktörer.
Främja flexibilitetslösningar
Flexmarknaderna är i ett tidigt stadium och har svårt att attrahera tillräckliga bud för att göra skillnad på systemnivå. För att underlätta utvecklingen behöver flera hinder övervinnas. Bland annat krävs bättre kompensationsmodeller för aktörer som bidrar med flexibilitet och en ökad medvetenhet om i vilken utsträckning system för flexibilitet faktiskt kan ersätta traditionell nätförstärkning.
Skapa starkare incitament för effektivitet
Många nätbolag upplever att dagens reglering styr med piska och lagkrav (exempelvis i föreskrifterna kring arbetet med nätutvecklingsplaner) medan de ekonomiska incitamenten är betydligt svagare, vilket gör att mycket av nätbolagens arbete med flexibilitet känns som en betungande pålaga snarare än kärnverksamhet.
Framåtblickande nätplanering
Nätutbyggnad måste ske proaktivt, eftersom industrins ökade elbehov och ny elproduktion ofta utvecklas snabbare än kraftledningar kan byggas. Eftersom nättillgångarna har lång livslängd, bedöms utbyggnaden bli samhällsekonomiskt lönsam först på längre sikt, i och med den extra inledande kostnaden i form av en förhandsinvestering. Detta kräver att regleringen anlägger ett delvis nytt synsätt avseende effektivitet på kort och lång sikt.