Det startas för få storskaliga projekt för att integrera Europas energisystem, anser Carlo Cambini, aktuell som författare till den nya SNS-rapporten Policyer för integrerade energisystem. Han lägger skulden på alltför restriktiva regelverk.
Energisektorn står i fokus för insatserna som ska minska EU:s koldioxidutsläpp. Ett huvudmål är att integrera energisystemen, det vill säga att samordna planering och drift mellan ett flertal energibärare, infrastrukturer och slutanvändare. Tanken är att en sådan integrering skulle kunna utnyttja synergieffekter mellan olika energibärare och sänka transaktionskostnaderna. Det i sin tur skulle minska energisystemens inverkan på klimatet. Trots detta har få storskaliga projekt hittills startats, enligt Carlo Cambini, professor i tillämpad ekonomi vid Polytechnic University i Turin.
Han förklarar att integreringen av energisystemen kräver investeringar i ny teknik och att det bör vara nätoperatörerna som leder processen. Operatörernas roller måste dock tydliggöras och anpassas till system som förmodligen kommer bygga på energikällor som inte är lika planerbara som tidigare och där slutanvändarna får en delvis annan roll. Om båda dessa delar kommer på plats skulle det bidra till att lösa samordningsproblem längs med distributionskedjorna samt stimulera innovation i elnäten. Ett viktigt steg är att data över energisystem blir mer tillgängliga. Att dela data inom och mellan sektorer skulle även möjliggöra för nya aktörer att komma in på marknaderna för stödtjänster till elnäten.
Carlo Cambini lyfter fram alltför restriktiva regelverk som en orsak till bristen på nödvändiga investeringar i integrering.
»EU och dess medlemsländer måste använda hela sin policyrepertoar om de här investeringarna ska kunna bli verklighet. Experimenterande behöver uppmuntras inom energisektorn och jag tror att så kallade regulatoriska sandlådor, där det rättsliga handlingsutrymmet kan testas under kontrollerade former, skulle underlätta det«, säger Carlo Cambini.
EU:s ansträngda energisituation sägs ofta vara ett resultat av den snabba omställningen bort från fossila bränslen och i vissa fall även kärnkraft. Men enligt Carlo Cambini skulle man i denna diskussion lika gärna kunna fokusera på bristen på kompletterande infrastruktur och teknik gällande förnybara källor.
Denna rapport publiceras som en del av SNS forskningsprojekt Framtidens energisystem.