Lyssna
Lyssna på seminariet
Regeringar och företag måste samverka bättre för att identifiera de främsta hindren för handel och investeringar mellan USA och EU. Det är en förutsättning för att ett transatlantiskt frihandelsavtal ska bli framgångsrikt. Det skriver professor Bernard Hoekman i en ny SNS-rapport, "Nya vägar att nå transatlantisk handelsintegration".
I rapporten lägger Hoekman fram förslag på hur en ny process för handelsförhandlingarna bör utformas för att anta utmaningarna från de globala produktionssystemens ökande komplexitet, där en allt större andel av handeln sker inom leverantörskedjor.
Företag fördelar i ökande utsträckning olika delar av produktionen till olika länder och en allt större andel av den internationella handeln sker inom företag. Men, konstaterar Hoekman, amerikanska och europeiska myndigheters olika nationella regelverk och standards inom en lång rad olika politikområden skapar hinder för den internationella handeln inom leverantörskedjorna.
Förhandlingarna om ett nytt frihandelsavtal mellan EU och USA erbjuder en möjlighet att minska dessa handelshinder.
Att även låta företagen, de som mest påverkas av regleringar och standards, bidra till förhandlingsprocessen på ett mer strukturerat sätt ökar möjligheterna att nå framsteg i förhandlingarna, anser Bernard Hoekman och föreslår en modell för en sådan samverkan:
Om man får med företag och myndigheter från båda sidor i en rådssamverkan och utgår från ett leverantörskedjeperspektiv, är chanserna större att man kan fokusera förhandlingarna på de viktigaste och mest kostsamma hindren.
Bernard Hoekman föreslår att man inom ramen för denna offentlig-privata rådssamverkan bland annat:
- Väljer ut ett antal leverantörskedjor som är viktiga i den transatlantiska handeln.
- Identifierar de regleringshinder som har störst negativ påverkan på kedjans verksamhet.
- Kommer överens om en handlingsplan för att ta itu med regleringar som mest skadar produktionsnätverken.
- Övervakar och rapportera framsteg och resultat i offentliga publikationer.
Bernard Hoekman är professor och programchef för Global Economics, European University Institute.
Seminarium
Regeringar och företag måste i större utsträckning satsa på att samarbeta för att identifiera olika typer av handelshinder. Det menar Bernard Hoekman, författaren till rapporten Nya vägar att nå transatlantisk handelsintegration, som presenterades vid ett seminarium på SNS den 30 januari.
I dagsläget saknas en helhetssyn på handelsfrågor. Om vi kan få till ett samarbete mellan näringslivet och statliga aktörer skulle till exempel företag kunna bidra med viktiga insikter och erfarenheter av reglering; vad som kan göras och på vilket sätt.
Hoekman menar att i dag passerar varor och tjänster genom onödigt många regleringsinstanser. En tydligare koordinering mellan dessa instanser och näringslivet skulle kunna minska kostnaderna för handel avsevärt. Ett exempel är substansen aspirin, som i USA måste gå igenom sex olika regleringsinstanser, när en instans skulle kunna vara tillräckligt för att godkänna produkten.
Som förslag på hur ett samarbete mellan näringslivet och statliga aktörer skulle kunna genomföras föreslår Hoekman ett råd där alla intressenter i en leverantörskedja samlas för att diskutera regleringsfrågor, snarare än en enskild produkt. Det kräver dock att företagen investerar både tid och pengar i denna typ av samarbeten. Det kräver ett långsiktigt tänkande eftersom processerna tar tid innan de leder till konkreta resultat för företagen. Detta är en utmaning, enligt Ulf Pehrsson, ansvarig för myndighets- och industrirelationer på Ericsson. Pehrsson såg dock möjligheter med att tänka i leverantörskedjor i specifika frågor. Kajsa B. Olofsgård, chef för enheten för internationell handelspolitik vid UD, sade att Hoekmans rapport inte fått regeringen att dra några nya slutsatser kring handelsintegrationen men att den kan vara till hjälp för att förstå de mekanismer som ligger bakom den här typen handelssammanslutningar. Slutsatserna är enligt Olofsgård att behovet av multilaterala lösningar som involverar många länder och enskilda åtgärder aldrig varit så påtagligt som nu. Men Olofsgård sade också att det är av största vikt att förhindra att nya regler införs som skapar nya handelsbarriärer.
Vid seminariet medverkade:
Bernard Hoekman, professor och programchef för Global Economics, European University Institute, samt f.d. chef för avdelningen för internationell handel, Världsbanken.
Kajsa B. Olofsgård, chef för enheten för internationell handelspolitik, Utrikesdepartementet.
Ulf Pehrsson, vice ordförande i ICC:s Commission on Trade and Investment Policy, samt ansvarig för myndighets- och industrirelationer, Ericsson.
Mötet leddes av Mia Horn af Frantzien, vd SNS och f.d. WTO-ambassadör.