Lyssna
Lyssna på presentationen
Thomas Pikettys bok Capital in the Twenty-First Century har fått ett enormt genomslag i debatten. Pikettys huvudtes är att det i kapitalistiska ekonomier finns en inneboende tendens som leder till ständigt ökande förmögenhetsskillnader. Denna ökade ojämlikhet i fördelningen av förmögenheter, menar Piketty, är inte bara oroande i sig utan riskerar också att undergräva demokratin.
I detta nummer av SNS Analys diskuterar nationalekonomen Per Krusell Pikettys kritik av kapitalismen och de invändningar som olika ekonomer riktat mot hans analys och slutsatser. Krusell drar slutsatsen att Pikettys kritik inte håller, men avslutningsvis redogör han för en del aspekter i Pikettys forskning som, trots kritiken, han anser är viktiga bidrag till framtida forskning och debatt.
Kritiserad prognos
Pikettys prognos om ökad ekonomisk ojämlikhet bygger inte på en framskrivning av de trender som han visar på i sitt omfattande datamaterial. Nej, tvärtom bygger Piketty sin prognos i huvudsak på teori. Här diskuteras svagheterna i Pikettys teorier. Slutsatsen är att Pikettys förutsägelser bygger på verklighetsfrämmande antaganden och att hans huvudtes om ökad ojämlikhet inte håller.
Andra orsaker
Den ekonomiska ojämlikheten i västvärlden är ett reellt problem. Men förståelsen för drivkrafterna bakom problemet kräver en annan ekonomisk analys än Pikettys. Och därmed också andra politiska lösningar.
Medel mot ojämlikhet
Författaren argumenterar för att satsningar på utbildning, privatekonomisk utbildning och en flexibel arbetsmarknad är mer effektiva medel för att motverka ojämlikhet än de höjda kapitalskatter som Piketty förespråkar.
Per Krusell är professor i nationalekonomi vid Institutet för internationell ekonomi vid Stockholms universitet.